måndag, januari 28, 2008

Ett fynd på Kupan, knypplad duk.

Idag när jag kom till jobbet så var det bara tre barn där. Alla de som var sjuka i fredags var fortfarande sjuka. Kräksjukan härjar vilt. Det sägs att den här gången är den ännu värre än förra omgången och det är många av barnen som redan haft den förra och nu har den nya. Så även jag hade ju den förra så nu väntar jag bara på att åter igen bli sjuk. Idag var mannen och jag till Kupan och lämnade ett par kassar med gardiner och tygstuvar som kom ifrån svärmor. Dom blev glada och tackade. Blir alltid glad när dom gör det för då blir jag taggad att gå hem och plocka ihop mer för att lämna. Hade tänkt leta upp någon liten broderad duk som jag ska använda som dekor på en väska som jag tänker sy till min stickning. Behöver ju det när jag ska gå på stickcafé nu i framtiden. Eva i Halmstad har en sådan väska och jag blev riktigt avundsjuk. Men jag hittade ingen broderad duk, handbroderad då alltså. Däremot fann jag en underbar liten knypplad duk för 2 kr som jag ju genast tog. Och det passar mig utmärkt eftersom jag faktiskt är en knypplerska också. Men det var länge sedan nu.

söndag, januari 27, 2008

En riktig vårdag.


Idag har det varit ljusblå himmel och strålande sol. Visst blåste det en del men det var helt ok. Mannen och jag åkte ner till ”vår” strand, Mellbystrand, och tog oss en långpromenad på stranden. Vi älskar havet båda två så valet är många gånger givet. Stranden var väldigt smal och på stranden låg drivor med hårt skum. Inte många människor såg vi fast det var ganska gott om bilar på parkeringsplatsen. Fick ta av mig vantarna och knäppa upp kappan, så varmt blev det.

Börjar se slutet på mösstickningen. Och nu börjar hjärnan arbeta febrilt på nästa projekt. Vet inte om jag ska ta koftan som jag hittat på Garnstudio förste eller om jag ska ta något annat emellan. Det är inte alltid enkelt att välja. Garn fattas det i varje fall inte. Mannen tyckte det var helt ok om jag köpte nytt garn till koftan bara jag gjorde mig av med motsvarande mängd av det garn jag redan har. Han vet inte vad han pratar om. *ler* Men jag tycker om honom i alla fall.

lördag, januari 26, 2008

Mitt livs första stickcafé.

Idag har jag varit på mitt livs första stickcafé. Jag är ju med i sveriges stickförening, Sticka, och de som träffades var ett gäng ifrån föreningen. Vi har just idag bildat en lokalförening. Medlemmarna bor mellan Halmstad och Varberg. Det blev en kul och givande eftermiddag. Vi stickade, snattrade och utbytte stickkunskaper. Nästa träff ska bli den 1 mars och det ser jag redan fram emot. Så var det då storm igen. Men vad är det för stormar nuför tiden? Visst blåser det men att kalla det storm tycker jag nog är något överreklamerat. Om SMHI håller på att flagga för storm var och varannan helg och det inte blir mer än så här kommer folk att sluta bry sig. Tror jag i varje fall.

fredag, januari 25, 2008

Kräksjukan som aldrig tar slut.

Idag när jag kom till jobbet så var det väldigt tomt. Av 16 barn så var det bara 5 där. Några var så klart lediga men inte mindre än 6 var sjuka, kräksjukan. Nu är några barn sjuka för andra gången på ett kort tag. Så det är väl bara att invänta nästa sjukperiod för sig själv också. Är det inte underbart? Lugnt var det i varje fall. Här i Halmstad har det varit ruskväder hela dagen. Det har blåst och regnat och gör så fortfarande. Hörde på radion att det skall bli storm imorgon. Och jag som ska till Falkenberg och träffa stickdamerna för första gången. Men stickningen åker nog ner och så bär det iväg. Nu ska jag äta lite mat och sedan ska jag sätta mig framför TVn och sticka på min rosa mössa. Jag kanske borde plocka fram några av mina mössor och fota dom. En idé.

torsdag, januari 24, 2008

Nya projekt och stickmöte.

Idag när jag kom till jobbet så hörde jag mina arbetskamrater diskutera Uppdrag granskning ifrån igår. Det var inte bara jag som var upprörd. Min vackra schal blev klar igår kväll och idag har jag fäst trådarna. Den blev himla fin om jag får säga det själv. Mannen tyckte det också och sa direkt att den vill jag fotografera. Och det får han så klart för då kan jag sätta in en bild på min blogg. Sitter med schalen över axlarna just nu och den blev precis så skön och stor och så klart snygg som jag hade tänkt mig. På lördag ska jag iväg på stickcafé i Falkenberg. Det är ett gäng medlemmar i föreningen Sticka som tänker bilda en lokalförening här nere i Halland. Jag ser väldigt mycket fram emot detta. Började för en stund sedan på nästa stickprojekt. Det ska bli en mössa, med en fläta runt om, av en del restgarn jag har. Så den blir rosa. Inte min färg men en gång i tiden köpte jag det för att sticka en tröja. Hade väl någon slags hjärnsläpp. Tror att det kan räcka till ett par pulsvärmare också och då så klart med flätor. När allt det är klart så ska jag virka. Det ska bli servettringar till några goda vänner. Tänker ge dom ringarna i present. Har fått tag i vitt garn och guldgarn till den ena sorten men ska också ha marinblått, riktigt mörkt marin helst ombré, till de andra. Men det har jag inte fått tag på ännu. Garnbutiker duggar inte tätt i Halmstad.

onsdag, januari 23, 2008

Ilskan över sakers tillstånd.

Mannen är inte frisk idag heller. Mycket bättre men inte bra. Han verkar kunna sova hur mycket som helst dessa dagar. Min mormor hade 7 barn och hon sa att det gör inte så mycket om alla barnen är sjuka samtidigt bara inte morfar blir förkyld. För då är han döende. Börjar förstå hur hon menade. Men jag älskar honom ändå, min älskade man. Ikväll satt vi och tittade på Uppdrag granskning. Egentligen skulle man inte göra det för man blir bara så arg så man håller på att gå upp i limningen. Ikväll var det bl a om hur polisen gör när man ska avvisa asylsökande. Sekretess gäller tydligen inte för vissa poliser eller är det för asylsökande som det inte gäller? Vad jag förstod så är polisens uppgift att verkställa beslutet/avvisningen. Men vad ska dom då med handlingarna till som dom tydligen får ifrån migrationsverket? Inget i programmet kunde förklara det för mig. Och polisen som inte tyckte han gjort något fel när han lämnat över handlingar som kunde innebära att den asylsökande skulle straffas med piskrapp. Vad är det för fel med sådana straff? Ja, det kan man fråga sig. Kära syster har idag varit och opererat bort en knuta på sin vänstra tumme. Även om man vet att det är en liten sak som ska göras så är det otäckt att tänka på att min lilla syster ska utsättas för det. Själv har jag ju aldrig blivit skuren eller sydd. Tänk att en lillasyster förblir en lillasyster igenom hela livet även om hon är aldrig så vuxen. Orkade inte sticka klart schalen igår kväll som jag planerat. Inte många varv kvar så jag får göra det nu. Medan jag sitter och stickar så arbetar hjärnan febrilt för att beslutet om nästa projekt ska ta form.

tisdag, januari 22, 2008

En vanlig lite trist tisdag.

Hur kan en helt vanlig dag kännas så jobbig? Idag har det väl inte hänt en enda sak som som inte är det vanliga eller som man kunde förvänta sig. Kan det vara så att det egentligen har varit en ganska trist dag kanske? När jag kom hem idag så var min man inte alls bra. Det verkar som jag dragit hem kräksjukan till honom också. Det har inte hänt ännu, i skrivande stund, men han mår illa och är inte alls i form. Och han som skulle ut med några kompisar och ta en pilsner ikväll. Då är man dålig vill jag säga om man avstår från ett sådant tillfälle. Stackars min älskade man. Tur att inte kattfröken också kan bli smittad. Jag får sätta mig och titta på Plus och sticka klar min schal istället. Då kommer jag att känna mig lite bättre till mods.

måndag, januari 21, 2008

En helg som inte blev som planerat.

Jag åkte till Göteborg i fredags kväll. Skulle hälsa på kära syster och vår pappa. Dessutom skulle vi ta ett ryck i avvecklingen av vårt föräldrahem då pappa har flyttat till äldreboende. Det kändes att röja i mammas och pappas hem och försöka dela upp alla deras saker. Vet inte om det är bra eller dåligt att pappa lever eller om det hade varit bättre om vi hade gjort det här efter att han gått bort. Men verkligheten ser ju ut som den gör. Här i Halmstad har det härjat kräksjuka i flera månader nu. Jag arbetar i förskolan och där har det drabbat många barn men inte personalen. Själv har jag torkat spyor i flera omgångar och även blivit helt nedspydd från topp till tå. Men så är det ju med barn. Hur som helst när kära syster och jag höll på där i lördags eftermiddag tyckte jag att det kändes konstigt. Och så plötsligt så hände det. Jag fick springa till toan. Fram emot midnatt så hade jag kräkts för sista gången och jag somnade helt utmattad. Men i går morse vaknade jag och var normal igen men väldigt mör. Så helgen som skulle bli både en ”jobb”helg och trevlig samvaro blev ingetdera egentligen. Både kära syster och jag kände oss nog ganska besvikna när jag åkte hem till Halmstad igår kväll. Det värsta var nästan att jag inte orkade sticka.

onsdag, januari 16, 2008

Lite livsfunderingar.

Tänk att en dag kan vara helt utan någon som helst händelse utom lunket. Fast det är klart det skulle vara mulet på eftermiddagen men solen tittade fram. Det var ju en händelse som inte skulle hända. Annars, upp till jobbet, inte något oförutsett hände och sedan hem. Vi hade tvättstugan idag och nu sitter jag här. Skall sticka när jag ätit middag som står just nu i ugnen. Funderar ni aldrig på vad ni gör av era liv? Sådana här dagar gör jag det. Tur man har stickningen som ger lust och tillfredsställelse ändå. Har suttit här en stund nu och kollat på andras bloggar, stickbloggar. Dom verkar så intressanta och genomtänkta. Förstår inte heller hur dom hinner allt. Stickprojekten verkar bara ploppa ur händerna på dom och fina är det också. Sedan förstår jag inte hur dom lyckas få så många kommentarer på sina bloggar en del, massor i parti och minut. Men min blogg är ju ny så jag kanske bara lider av brist på tålamod. Jo det erkänns att tålamod inte är min starkaste sida. Något jag däremot har i överflöd är envishet så jag kommer ju inte att lägga ner det här stället i brådrasket. Men jag skulle vilja veta hur man får folk att besöka mig och skriva till mig. Men, men … det löser sig väl.

tisdag, januari 15, 2008

En liten passion jag har.


Sedan 70-talet har jag virkat servettringar. Jag började med att ge bort dom till kyrkan för deras basar och sedan blev det till vänner och bekanta som presenter. Man kunde köpa dom också av mig. Självklart har jag egna som jag dukar med när det kommer gäster och dom brukar bli beundrade. Det är jättekul att virka också ibland.

En köpt kofta, men vilken kofta sen.


När mannen och jag var på Malta 2004 så fanns det väldigt mycket stickat där att köpa. Som gammal stickare så förstår jag ju att uppskatta fina arbeten. En dag föll jag för frestelsen och köpte den här koftan. Den är så vacker och underbar att ha på sig så ni kan inte trot. Och själva arbetet skall vi inte tala om.

Gamla saker kan också vara vackra.


Det här är min gamla schal. Vet inte längre hur många år den är men den är välanvänd och börjar se ganska sliten ut. Jag behöver en ny.

Aktuellt arbete.


Det här är en schal som jag håller på med just nu, drygt hälften är färdig. Lägg märke till att jag stickar inte nerifrån spetsen och uppåt utan stickar den på tvären.

Senaste färdiga kreationen.


Här är en slipover som är ett plagg som jag älskar att ha på mig. Just den här är väldigt mycket Carina och när jag bad om ett utlåtande från mannen så sa han direkt att det står Carina på den. Lägg märke till att framstyckena går omlott. Omlottkläder har jag väldigt många av. Och så är det flätor längs med framkanterna. Sådana här juveler kan det bli av ett par nystan som hade blivit över.

Kattfröken.


Här är en bild på vår lilla Kattfröken. Det här är ett tillstånd hon är i som oftast.

måndag, januari 14, 2008

Stickning och åter stickning samt ett par saker till.

Jag är med på en maillista om stickning. Råder jag alla att göra som är intresserade av stickning för det är så himla kul att få snattra med andra stickare. Hur som helst så har jag börjat fatta att jag kanske inte är så slapp som jag alltid har trott att jag varit. Alltså det här med att ha stickprojekt liggande som inte blivit klara eller bara inte monterade. Och jag som haft så dåligt samvete för det, skämts. Det ligger en kofta, i en väldigt vacker grön färg som skulle sys ihop. En jättesnygg rostfärgad väst som ska sys ihop och stickas kanter på. Samt en väst i ett jättekul stukturgarn, grått och vinrött, som jag inte längre hittar mönstret till. Ska sys ihop och så troligen något mer men det är det som saknas i minnet. I eftermiddag har mannen, två bonusdöttrar och jag varit i Ullared. Andra gången i mitt liv. Förra gången var väl i november förra året. Jag gick där och funderade på hur folk kan handla så mycket där. Vad är det dom köper? Jag kunde inte komma på det. Själv så måste jag anstränga mig för att hitta något som är värt besväret. Man måste dessutom vara väldigt prismedveten för allt är inte billigt fast många tycks tro det. Blir nog ingen stamkund. Har frågat ena dottern om goda råd inför fotograferingen av mina alster. Hon är en fena med kameran. Kanske borde hon bli fotograf. Ja, ja det får hon själv bestämma. Nu ska jag bara låna mannens kamera också så sätter jag igång. Inget på TV ikväll tror jag så jag kanske börjar redan idag.

söndag, januari 13, 2008

En slö söndag.

Igår hade vi goda vänner hemma på middag. Det blev en riktig helkväll eller nästan heldag. Det var välplanerat vad vi skulle bjuda på och handlat och klart. Men det är ju en del att pyssla med och är det folk som inte ofta är hemma så vill man ju göra ett gott intryck. Det skulle städas och fixas. På min lott faller det att duka och i matväg är salladen min avdelning. Mest är det mannen som lagar maten i vårt hem. Men till vardags så lagar även jag mat men när vi har gäster så är det mannen. Men oavsett så är det jag som ska fixa salladen. Börjar bli proffs snart. Men vad jag förstår på mina kvinnliga vänner så är det ofta den arbetsfördelningen. Den här gången var det jag som skulle städa också. Ja, dammsuga alltså. Jag är av den uppfattningen att det är Guds straff till människorna, städning. Jag hann inte riktigt med allt, läs stickning. Men jag har tagit igen det idag. Efter disken. Vi hjälptes åt och sedan kunde vi båda göra lite vad vi ville. Jag valde min stickning. I fredags skulle jag för första gången på mitt jobb börja sent. Då försov vi oss. Jag trodde att jag skulle hinna med bussen ändå men det klarade jag inte. När jag väl var klar så blev det 15 minuter innan nästa buss skulle gå. Då satte jag mig med stickningen. Jag fick trots allt en väldigt bra start på dagen.

fredag, januari 11, 2008

Bloggfunderingar

Igår kväll var mannen och jag tillsammans med goda vänner och lyssnade på Sven Zetterberg i Getinge. Jag har i flera år väntat på tillfället. Han var precis så briljant som jag förväntade mig att han skulle vara. Mannen var helt lyrisk när vi styrde bilen mot Halmstad igen. Om ni har möjlighet att lyssna på honom, konsert eller cd så missa inte den chansen, ni kommer aldrig att ångra er. Sveriges bäste bluessångare och en sju helsikes bra gitarrist. Jag har gått hela dagen och funderat på vad jag ska skriva i min nya blogg och hur jag ska bygga upp den. Inte helt enkelt för man vill ju imponera lite också på er läsare. Men jag måste låna kamera av mannen så jag kan ta lite bilder på mina stickprojekt till att börja med. Jag har i många år stickat kläder, storlek 1 år, till Röda Korset och för bara några veckor sedan lämnade jag av en hel väska full med byxor och koftor med mössor. Men tror ni att jag hade kommit ihåg att fota dom innan jag lämnade dom ifrån mig? Så rätt så. Dom kommer ni alltså aldrig att få se. Just nu håller jag på med en ny schal. En enkel vardagsschal för att ha på mig när jag sitter och stickar. Stickar på tvären. Precis innan gjorde jag en slipover till mig själv. Den blev jag så himla nöjd med. Den är gjord i ett ulligt garn i ljusblått som jag hade ett par nystan kvar av, alltså restgarn. Innan dess gjorde jag en halsduk till mig själv av ett par andra restgarnsnystan. Behövde en varm, skön och mjuk halsduk till vardags. Fick för mig att jag skulle sticka ett par handledsvärmare för jag har problem med mina händer. Känns bättre när jag håller dom varma. Men jag kunde inte hitta mina strumpstickor, försvunnit i flytten. Stickade därför ett par mycket enkla på vanliga stickor och sydde ihop dom. Också restgarner. Förra veckan hittade jag strumpstickorna. Har nog mer sådant restgarn kvar. Funderar på en mössa i samma garn. Men dit har jag inte kommit ännu.

torsdag, januari 10, 2008

Dag 2 i mitt nya liv.

Jag har fått flera reaktioner ifrån stickare runt om i landet. Bara positivt och det blir man ju glad för. Jag tror jag fortsätter. Vad har hänt i Carinas liv i dag då. Ja, inte mycket. Jobbat och läst mail. Mycket mer har jag inte hunnit med. Mannen och jag ska iväg till Getinge för att lyssna på Sven Zetterberg. Jag har velat höra honom live nu i flera år men först ikväll händer det. Får väl berätta i morgon vad jag tyckte. Annars är det mörkt, regnigt och ruggigt. Jag går och väntar på vintern som aldrig tycks komma hit till Sverige. I varje fall inte till Halmstad. Men det verkar inte ha varit så mycket bevänt med den i Göteborg heller. Jag är ett riktigt vinterbarn och börjar känna mig lurad på livets hödjpunkter, snö, kallt och sol. Jaja, det är väl bara att stå ut.

onsdag, januari 09, 2008

Presentation

Goddag. Ja, det ska man väl säga när man träffas för första gången. Man är väl väluppfostrad. Vem är väl då jag som just idag har satt igång med den här bloggen. Jag heter Carina Rosshed och är urgöteborgare. Sent på eftermiddagen fredagen den 13 februari 2004 klev jag av tåget från Göteborg på Halmstads centralstation. Det finns visserligen bara en järnvägsstation men den heter så. Jag hade varit på en 3-dagars konferens något år innan på Tylösand men annars hade jag aldrig varit i Halmstad. När jag klev av tåget stod där en man som jag aldrig träffat men som var orsaken till min resa. Jag fick en välkomstkram och så var det klart. Fram till den sista februari förra året har jag veckopendlat mellan Göteborg och Halmstad. Men så här den 1 mars flyttade jag mina bopålar till Halmstad. Och här trivs jag väldigt bra. Och tur är väl det för mannen jag lever tillsammans med kan inte tänka sig att flytta till Göteborg. Nu bor vi här tillsammans med en liten kattfröken som just nu ligger i min stickfåtölj och sover. Varför har jag då skaffat mig en egen blogg? Jo, det är så att jag är en notorisk stickare och under en period har jag härjat runt bland olika stickbloggar och det har utvecklat en avundsjuka där inom mig som bara måste åtgärdas. Så nu är jag här. Har tänkt att den ska handla om mig och mitt liv och funderingar och så som jag har men också mycket om stickning och troligen en hel del om virkning, för det tycker jag också mycket om.