Stickas årsmöte är precis slut.
Stickas monter. I mitten ses Eva.
Över jul så har Sticka haft en mysteriestickning. Sjalen Midvinter. Alla sjalarna är alltså samma sjal men i olika garner och färger. Dom var bara så vackra.
Det som man kan se bakom sjalarna är från Halmstads stickcafé och vårt bidrag till en utställning på Stadsbiblioteket under 2012.
Rosenvante till höger. Vad roligt att få träffa henne irl. Första gången var det men jag hoppas att det inte var sista.
Förra
helgen var jag på symässan i Älvsjö. Det var ju första gången för mig. Jag
måste säga att jag gillade det jag såg. Mycket garn och många uppstickade
projekt som kändes som god inspiration och sådant ger mig energi. Jag hade en
himla flyt på uppresan. Tågen passade ihop och dom gick och kom i tid. När jag
kom fram till Stockholms central så sprang jag av misstag på lokaltåget till
Älvsjö. Och jag har ingen aning om var det var någonstans. När jag kom fram så
var jag inne en sväng på mässan och söp in lite energi inför lördagen.
Det
blev en trevlig och god middag på kvällen tillsammans med några vänner, ett par
har jag träffat tidigare och ett par hade jag aldrig sett irl. Men trevligt var
det. På lördagen gick jag in på mässan så fort dom öppnade och det gick så smidigt
för jag bodde next door. Sedan rullade dagen på. Jag gick runt, runt och insöp
energi och hämtade tips och idéer överallt ifrån. Och så träffade jag en massa
människor som jag sällan eller aldrig träffar/träffat. Efter lunch så var det
årsmöte för Sticka. Även det var första gången för mig även om jag varit medlem
sedan länge.
Efter
årsmötet ställde jag mig utanför lokalen där mötet varit för att se om det
möjligen kunde dyka upp något som kunde se ut som Rosenvante. Vi har ju aldrig
träffats utan bara hållit på att läsa och skriva till varandra. Och när alla
gått ut stod det en person kvar där och tittade på mig. Så klart den var
Rosenvante. Sedan pratade vi nästan oavbrutet och gick runt och kollade på
allt. Kändes som vi känt varandra länge. Eller, det har vi ju kan man säga. En
vän till Rosenvante, Metta dök också upp. Hon berättade för mig att vi visst
träffats tidigare. På Väddö på Stickstämman för några år sedan. Men det roliga
var att vi verkligen träffades på busshållplatsen när vi skulle åka hem. Men
det var ju jätteroligt att ses igen även om det var lite kul så även den här
gången.
En
massa andra människor vars bloggar jag brukar läsa dök också upp i vimlet.
Kan
nog tänka mig att besöka symässan fler gånger.
För övrigt så rullar livet på. Jag inser hur mycket
min älskade make gör på dagarna när jag jobbar. För nu är jag dödstrött när jag
måste göra både mitt jobb och hans hushållssysslor. Det är därför jag inte skriver
så mycket just nu. Det är brist på orken kan jag säga.