En tung dag, första arbetsdagen efter semestern.

Idag har jag börjat jobba igen. Visserligen har jag bara haft två veckor i sista perioden av semestern men det känns nog mer som jag haft en riktig, hel semester. Alltså bröt jag ju mitt i och jobbade en vecka men det känns inte längre. Synd bara att just den veckan var det pangväder. Och nu det sista har det varit lite höstkänsla. Hur som helst så var det segt idag. Bara att komma ur sängen var tungt. Kunde inte somna igår kväll, läs natt, och har inte sovit så jättegott heller. Och jag som sover som en stock alltid. Men av erfarenhet vet jag att om ett par dagar så är det som man aldrig har haft någon semester alls. Är snart klar med min sommarstickning och känner mig riktigt nöjd med den. Gul som en sommarsol. Det är ett par sockor som jag har satt på mönstret själv. Alltså finns det inga sådana sockor som ni kan se på. Har nog tänkt vänta lite med att lägga ut dom här på nätet. Nu är det dags att börja fundera på vad som ska komma näst i tur. Jag har ju en del att välja på. Inte så mycket OS för min del. För det första är det aldrig lika kul att se sammandrag eller när det inte är direktsändning. Jag vara sig vill eller kan sitta uppe på nätterna. Är glad att jag inte anmälde mig till OS-stickningen. Ikväll ska jag se första avsnittet av en Brittisk politisk thriller. Måste ju kolla om det är något att satsa på. Sju avsnitt är det.

Sex and the City, kapitel 2

Ibland när jag sett på Sex and the City så har jag kunnat känna en viss avundsjuka på den vänskap, sammanhållning och totala lojalitet som det här gänget visar varandra. Dom verkar så trygga i sin vänskap. Många kvinnor har väninnor och nära tjejkompisar. Sådana där som hänger med igenom livet. Fast ofta är det väl bara två och två som det fungerar. Men jag undrar om det kan jämföras med Sex and the City-damerna. Jag har nog aldrig haft tjejkompisar eller väninnor på det viset. Människor har kommit och gått ut och in i mitt liv men aldrig stannat för gott. Jag har läst i media, speciellt med anledning av filmen, att det är för mycket glamour och ytlighet. Men jag tycker nog ändå dom alla får rejäla doser av livets jävligheter. Eller tycker ni dom går igenom serien och filmen som alltid lyckliga bara dom får ett par nya skor? Knappast.

Sex and the City, kapitel 1

I kväll var mannen och jag på bio. Det var första gången vi varit på bio tillsammans. Det är sällan någon film som triggar mig att vilja. Jag har lovat honom att om han följde med mig på bio så ska jag följa med honom. Han vill se ”Mamma Mia”. I kväll var vi på ”Sex and the City”. Det visade sig inte vara någon större uppoffring för mannen eftersom han faktiskt tyckte om den. Har en god vän som hade sett den men hon tyckte den var ganska si så där. Hon hade inte sett serien i sin helhet. Det har däremot jag gjort. Men inte i ordning utan började ganska sent och därefter har jag sett allteftersom. Och med alla repriser så blev det till slut hela serien. Tror kanske att det hjälpte för att verkligen kunna uppskatta filmen fullt ut. Jag älskar serien och jag tyckte väldigt mycket om filmen. Jag vet att det bara är fantasi och att troligen lever ingen som dessa damer gör i verkligheten. Men i mitt huvud så skalar jag av all den där glamouren och försöker se, kan denna historia handla om annat än glamour, fest, märkeskläder och konstans letande efter kärleken, alltså en karl?

Jag har fått en utmaning från Maria

Jag har fått en utmaning från Maria Reglerna är tydligen följande: - Svara på alla frågor. - Välj ut 4 personer som du vill ska svara och utmana dem i deras bloggar. - Låt personen som utmanade dig veta när du svarat på utmaningen. Fem saker som finns på din Att-göra-lista idag? 1. Sticka klart den första gula sockan som ska vara med i Stickameras sommartävling. Och påbörja nästa. 2. Gå på bio och titta på Sex and the City. 3. Titta på OS-invigningen. 4. Äta middag. Vad ska vi ha? 5. Gosa med min man, dagens ranson. Vad gjorde du för 10 år sedan? 1998? Då hände mycket. Jag fick mitt första riktiga jobb sedan 1995. Började som resesäljare på Stena Line i Göteborg där jag ju bodde då. Jag var på mitt livs första partikongress och genomförde även mitt livs första valkampanj. Därefter blev jag invald i kommunfullmäktige i Göteborg. Ställen du bott på? Jag är född i Göteborg eller närmare bestämt Hisingen om det ska vara så noga. Nästa Vidkärr, fortfarande i Göteborg. När skolan började flyttade vi till Partille. När skolande slutade flyttade vi till Angered i Göteborg. 1 mars 2007 flyttade jag till Halmstad. Kärleken ni vet. Fem saker du skulle göra om du var biljonär?Kan liksom inte föreställa mig hur mycket pengar en biljon är. 1. Ge bort en ”del” till SOS Barnbyar. 2. Ge mig själv tid att lära mig och utveckla mig i olika hantverk. Stickning, knyppling, porslinsmålning t ex. 3. Kryssa jorden runt tillsammans med min älskade man och göra strandhugg när andan faller på och nyfikenheten väcks. 4. Starta eget företag. Troligen med stickanknytning. 5. Skaffa ett större boende så mannen och jag kan få var sitt arbetsrum. Där ska också finnas en butler. Det har jag alltid drömt om. Utmaningen skickar jag vidare till Annika, Lena, Teresa och Monica.

Besök på Heagård i Halmstad

Idag var min man och jag på en utställning av konst och hantverk på Heagård här i Halmstad. http://www.heagard.nu/ Vi var där för ett tag sedan, när yngsta dottern var hemma. Vi gillade vad vi såg. Dom har en avdelning med permanenta formgivare och så har dom en del där det skiftar. Jag hade fått se att det skulle vara en kvinna som heter Lenka Bousova härifrån Halmstad som skulle ställa ut knypplat. Jag lärde mig knyppla på 70-talet men slutade för att jag inte då, riktigt såg någon utveckling ifrån de där spetsarna som inte gick att använda till något. Men det var nog något med det roligaste jag gjort. Kunde nog konkurera ut stickning faktiskt. Ni fattar att det är stort. Hur som helst så övertalade jag mannen att åka till Heagård igen. Lenka Bousova hade bl a knypplat halsband och brosher och tavlor. Ja … det var något av det vackraste jag sett. Till och med mannen fick medge att det var helt underbara saker hon gjort. Tyvärr verkar hon inte ha någon hemsida så ni kan få se. Ni får bara tro mig på mitt ord eller bege er till Heagård. Utställningen är till och med den 31 augusti. En annan sak vi såg var figurer av stengods gjorda av Ninnie Forsgren, http://www.ninnie.se/, som var helt ljuvliga. Skulle inte alls ha något emot att ha ett par av hennes figurer här hemma. En ”båtbyggare” var också med på utställningen. Karl Axel Karlsson, http://web.telia.com/~u76002308/, som hade gjort härliga båtar som, just på utställningen, hade hängts ihop så det nästan blev stora, pampiga mobiler.

Saint Paula och nya sockor

Idag är det äntligen lite svalare. Men det är ju så klart följt att kraftig blåst och ganska mycket regn. Alltifrån stilla till ösregn. Tydligen översvämningar på många håll här i södra Halland. Solen kommer dock och går. Vad göra idag? Nja, mannen sitter vid datorn och söker en bra lösning på vårt behov av backup för våra datorer. Vi behöver bli bättre på det. Jag har påbörjat mina nya, gula sockor. Mönstret syns inte lika bra och tydligt som jag trodde det skulle göra. Men det kanske blir bättre när man kommit en bit upp på skaftet. Jag gör den i samma modell som mina lila eftersom jag gillade den. Satt som en smäck på foten.

Vi bor så vi har en uteplats och det är en alldeles lagom stor trädgård för vår del. Ingen av oss är intresserad av trädgårdsarbete. Vi har båda fått får dos av det tidigare i våra liv. Men lite blommor och sådant har vi allt. Tog lite bilder häromdagen. Vi har t ex 3 helt underbara rosor. Min mamma hade nog gröna fingrar. Hon fick allt att växa och blomma i sina fönster. Nej, hon var inte heller intresserad av trädgårdsarbete. Hennes riktiga stolthet var hennes samling med Saint Paula. Hade hon levt idag hade hon troligen varit aktiv medlem i Saint Paula sällskapet, http://www.saintpauliasallskapet.se/s/index.html. Hon hade fått medlemskapet av mig i julklapp helt klart. När vi gjorde i ordning ett rum, älsta dotterns när hon flyttade hemifrån, till matrum så funderade jag på vad som skulle vara i fönstret. Jag kom fram till att det skulle bli ett Saint Paula fönster. Och där står idag 8 stycken vackra blommor. En har tyvärr inte fått några blommor den här gången, vet inte varför, och 2 är på gång och resten blommar för fullt. Mamma hade nog varit stolt över mig om hon sett dom. Kanske sitter hon där uppe i sin himmel och tittar ner.

Carl-Einar Häckners varieté på Liseberg

Nu har jag inte skrivit på några dagar igen. Får väl skylla på värmen och att det varit stranden som gällt. Men å andra sidan har jag gjort lite mer ändå det sista. I torsdags morse tog jag tåget till Göteborg för att hälsa på Kära Syster. Men varmt var det. Stickade klart tån på hennes socka, den första på tåget. När jag kom fram så åkte vi till det nya shoppingcentrat som vuxit upp i Partille. När jag växte upp där så fanns det inte mycket av butiker vill jag mena. Men det har dom tagit igen nu. Det var väl inte en butik som saknades. En fördel var det just den dagen, det var riktigt svalt där inne. Vi vandrade runt där i flera timmar. Lite shopping, småkrafs, blev det också. Träffade på lite folk jag känner bl a barn ifrån min gamla skola. Hemskt vad barn växer och blir stora snabbt. Sedan gjorde vi något jag aldrig gjort tidigare, åt på hamburgerstället Max. Överlägset McDonalds var dom i alla fall. Men jag blir nog ingen stamgäst. På kvällen gick vi till Liseberg för att se årets upplaga av Carl-Einar Häckners varieté. Bra som vanligt. Jag är faktiskt mycket impad av hans trolleri. Inte lika glassigt som en del av de där internationella men jag behöver inte glamouren. Dessutom kommer han ifrån Angered precis som jag gör och det räcker långt. Många av hans skämt är ganska Angeredsrelaterade. På fredagen åkte vi och hälsade på hos pappa och då blev han glad. Familjen är viktig. Och på eftermiddagen åkte jag hem till älskade mannen och lilla Kattfröken.

Borta bra men hemma bäst.