Golfpremiär, nytt arbetsliv och stickning.

I morgon ska jag börja jobba heltid, 100%. Det har jag inte gjort sedan årsskiftet. Jag har insett att det är absolut värt att kämpa för, 6 timmars arbetsdag för alla. Man mår så mycket bättre och får en betydligt bättre livskvalité. Just imorgon går det väl men på tisdag slutar jag kl 18.00 och ska befinna mig på ett möte 18.30, på onsdag slutar jag 17.00 och skall vara på Fribergs, stickcaféet, kl 17.30. Det är så livet blir framöver. Ni som jobbar i förskolan känner väl igen problematiken? Idag har mannen och jag varit på minigolfbanan och haft premiär för säsongen. Första hålet blev hole-in-one men sedan gick det sämre. Rostig värre är man. Hade aldrig spelat minigolf innan jag träffade mannen så jag har inte så många år bakom mig på banan. Väldigt skiftande resultat har jag också. Men det är kul även om jag är en usel förlorare. Hörde på TV-nyheterna för en stund sedan att 42-åringen erkänt mordet på flickan som varit försvunnen ett tag nu. Skönt för då slipper man journalisternas frossande i elände som jag tycker så illa om. Det verkar som dom riktigt gottar sig i människors elände. För det måste ju vara så för de anhöriga, elände. Nu ska jag sätta mig och sticka en stund. Passar bra till Parlamentet. Håller på med framstyckena till min bolero. Sockorna är klara, ska bara fotograferas av mannen så kan jag lägga ut dom här på bloggen. Ser lite roliga ut på mina fötter eftersom jag har storlek 35 och kära syster 38. Men hon är ju inte här och kan vara fotomodell själv.