måndag, december 23, 2013

Julen kommer


God Jul
önskar jag er alla som råkar ha vägarna förbi min sida

lördag, december 21, 2013

Snart jul

Nu i eftermiddag har Mannen och jag gjort vår årliga julinsats inför julafton. Vi har stekt köttbullar. Ni ser några bilder här. Det var på ca 1,5 kg köttfärs. Mannen gjorde smeten och stekte dom, jag rullade. Det kändes som det aldrig skulle ta slut. Men så är det varje gång.

Nu börjar jag inse att julen snart kommer. Men vad beträffar julkänslan så kan jag inte påstå att den är så överväldigande. Det är varmt, i skrivande stund +6, och grönt där ute och regnet är stadigt. På TV brukar dom säga när det är regn på gång att vädret är ostadigt. Men jag påstår att det absolut är stadigt, stadigt regn.
Vi ska ha en lugn jul här hemma. På själva julafton åker vi iväg till äldsta dottern med familj, läs barnbarnen, över dagen. I morgon kommer Kära Syster ner till oss. Vi har köpt några förskrämda julklappar, gissa till vilka, och skinka blir det och lite sill. Mannen gör också alltid potatislåda. Det är hans finska rötter som gör sig gällande. Den halländska grönkålen kan jag leva utan men jag brukar äta rödkål och Kära Syster tycker ju också om det. Vi tycker också om lutfisk men det är bara vi två. Förra julen fick vi inte ätit det. När mamma levde så gjorde hon alltid syltfläsk. Hon kom från Strömstad så jag misstänker att det är bohuslänskt. Men det har jag inte gjort själv och jag saknar det. Vet inte om jag minns helt hur hon gjorde och det är väl därför jag inte vågat ge mig på det.
Här i veckan har jag avätit två julbord av mycket varierad kvalité samt jullunch med barnen på jobbet. Förr om åren i Göteborg blev det många fler men med jämnare kvalité. Ärligt så räcker det som det är.
Nu ska jag äta lite köttbullar.

söndag, december 15, 2013

Avslutens tid


Denna vecka och lite nästa vecka känns som en enda lång avslutning. Det är avslutning i partiet, fullmäktige, nämnden och stickcaféerna. Men det dröjer inte så länge till så är allt som vanligt igen.

Jag kan inte säga att jag har någon julkänsla. Det är väl bristen på kyla och snö kan jag tro. Vi hade väl snö minst något dygn här för ett tag sedan men det räckte inte. Julen i butikerna och på stan har varit så länge nu så det är liksom mer normalt nu än något speciellt. Det är inte kul med jul från oktober.

Julen kommer att bli en lugn tid för oss och det känns sååå skönt. Kära Syster kommer ner till oss och på själva julafton åker vi ut till barnbarnen några timmar. Julklappar är inte vår starka sida men ungarna kommer att få så dom behöver inte vara oroliga.

Idag har vi varit och köpt klapparna. Vi var även på ÖoB där jag köpte punchpraliner. Dom kan man inte köpa överallt och finns det så är det som lösgodis. Lösgodis just är inte min starkaste gren. Folk, vuxna och barn, står där och gräver på olika sätt och hostar och nyser över det som jag ska äta. Nej tack. Jag vill köpa mitt godis förpackade i påse och det har jag gjort idag. Jag köpte även en bok i bokhandeln intill till Mannen som han väl egentligen skulle haft när han fyllde år i november. Men den boken han önskade sig går inte att uppringa vare sig här i bokhandeln, nätet eller i vårt Antikvariat. Men nu hade det kommit en annan bok han också önskade sig. Den fick han.
Aron Etzler, "Reinfeldteffekten".

söndag, december 08, 2013

Ännu en vecka till ända

Japp, då är det bara några timmar kvar på den här veckan också. Förutom jobbet så får man väl säga att veckan varit lugn.

I onsdags hade mitt stickcafé julavslutning och årsavslutning. Det kom till och med några som vi inte sett på evigheter och till och med en som aldrig under åren har visat sig utan bara funnits med i gruppen i Facebook. Men när dom än kommer så är dom alltid lika välkomna. Är det julen månntro som får människor att känna behov av gemenskapen. Vi drack glögg och åt pepparkakor med mögelost på. Det är godis det. Kanske läser inte dom som driver bibliotekscaféet denna blogg men jag måste ändå tacka dom för att vi få vara hos dom och att vi gillar dom starkt.

Undertecknads födelsedag har också avverkats under veckan. Det blev en lugn tilldragelse. Födelsedagsmiddagen var aväten redan den 24 november och present från den älskade Mannen fick jag i söndags. Det blev en jättesnygg morgonrock. Precis vad jag önskade mig. Under sådana här omständigheter så är det ju inga problem att fylla år.

Vi har också fått den första känningen av vintern. Jo, vi har fått årets och vinterns första snö. Men den är borta igen. Däremot har vi haft Sven på besök. Ställde till en hel del kan jag säga. Mannen och jag var ute igår och jag försökte ta ett par bilder men det var väldigt svårt att hålla kameran stilla i blåsten. Ni får alltså ta det som det är. Bilden är tagen vid stranden i Tylösand och på den första kan ni se en landgång framför mig/fotografen. Den har jag aldrig sett där och jag vet inte varifrån den kommer. På den andra bilden syns en restaurang som ligger alldeles vid havet. Den har en altan och som ni ser så är den ganska ordentligt skadad nu. Hoppas ni får en liten känsla för hur havet såg ut igår också och himlen. Jag tycker nog egentligen att det är väldigt vackert. Naturens krafter som inte människan kan rå på. Den känslan gillar jag.

måndag, december 02, 2013

Vad hände? Ett lyckligt liv i två akter.


Mannen och jag var på Halmstads teater i lördags kväll. Vi såg Babben Larsson i hennes föreställning ”Vad hände? Ett lyckligt liv i två akter”.

Jag har alltid tyckt mycket om Babben och jag har sett henne som stand-up vid ett tillfälle. Nu var det liksom hennes föreställning helt och hållet för den här gången handlade det ju om hennes eget liv. Det var länge sedan jag skrattade så mycket och så hjärtligt. Jag har inte upplevt någon skilsmässa eller så men som människa är det mycket igenkänning. Jag har hört Babben sjunga tidigare men jag hade inget minne av att hon hade så fin röst.

Om bara Babben hade läst det här för då skulle jag berätta för henne hur mycket jag tycker om henne och hur hon får mig att må bra.

söndag, december 01, 2013

Adventhelgen i Halmstad


I går var Mannen och jag och handlade lite mat till Kattfröken. Inte vet jag om det är just i vår butik eller om det är allmänt men dom sa att det var kattens dag igår och idag. Det innebar att vi förutom hennes vanliga mat fick lite godis och en jättefin almanacka för nästa år. Vi passade även på att köpa en ny klöspinne till lilla damen. Nu står den där ny och fin. Lilla fröken tyckte även om sitt godis. Fast det fick hon inte smaka förrän idag. Hon höll på att äta upp min hand också i bara farten. Tror aldrig hon fått godis tidigare. Om man bortser från att hon alltid ska vara med och äta chips. Jag brukar, om jag någon gång köper chips, alltid ta salt och vinäger. Och det är även Kattfrökens favorit.

I dag var Mannen och jag till stan eftersom det var julskyltningssöndag. Ja, det var alltså första advent. Jag minns min barndoms julskyltningssöndagar hemma i Göteborg. Då snackar vi. Minns ni Nks fönster? Eller rättare Ferdinand Lundquist. Eller hur stavades det? Det var tider det. Och man fick träffa jultomten och skriva önskelista. Kommer dagens ungar att få sådana minnen.

Här i Halmstad var det också en ljusfest. Det var nog mest i Norre Katts park men när vi väl kom dit så var jag ganska trött på allt och vi promenerade sakt hemåt i stället. Julmarknaden på Stora torg var inte så trevlig som det varit de sista jularna. Jag har ju bara varit med de sista jularna. Men det var nog mer på Lilla torg. Men där var det så svart så man fick koncentrera sig på att inte stå på öronen.

Nu ska jag först lägga ut stickcaféet på Facebook och bloggen och sedan ska jag starta ett nytt projekt. Målet är att det ska vara klart på nyårsafton. Håll tummarna för mig.

söndag, november 24, 2013

Mat, mat och mat


Ikväll har Mannen och jag varit på vår stamkrog och ätit en god middag. Det är närmast en kvarterskrog bara ett stenkast bort. Det är en restaurang med mycket god mat och väldigt bra service. Vi åt vår bröllopsmiddag där när det var aktuellt och sedan dess har vi alltid blivit mycket bra bemötta. Barnen, i mitt fall bonusbarnen, med familjer hade samlat ihop och gett oss som gemensam födelsedagspresent en festmåltid på sagda restaurang. Och just nu ikväll så har vi varit och ätit den. Problemet är nu att jag är alldeles för mätt för att ens tänka. Varför blir det så ibland? Tack barnen för födelsedagspresenten.

Det har varit en lagom full vecka. Jag hade stickcafé i onsdags och det var 16 glada damer där. Även den här gången var det en sprillans ny deltagare där. Nu har vi bara vår julavslutning kvar. Det känns inte alls som att vi är nära jul. Jag har fortfarande inte fått på mig kängorna eller vinterstövlarna utan går i lågskor. Och inte är det speciellt kallt heller. Men jag vet att vintern inte är långt bort och inte julen heller. Blir väl en vanligt jul med Kära Syster som besökare och så åker vi iväg till barnbarnen på julafton. Nyårsafton tillbringar vi hos goda vänner.

På tal om goda vänner. Vi hade våra bästa vänner här på lite mat igår kväll. Det känns som att det är alldeles för långt mellan att vi ses. Visst finns dom där hela tiden om jag behöver dom men just att ses och sitta och tjôta en kväll, äta lite gott och bara vara är alldeles för sällan. Men så gjorde vi i går. Och så har vi ju det stora gemensamma intresset, musiken. Vi lyssnade på jättemycket musik och vi kom i säng kl 03.00.

Nu har jag bara en vecka kvar på mitt nuvarande uppdrag. Det blev inte längre av någon anledning. Men det blir fler uppdrag så det är lugnt.
Nu är det bara en stund kvar till sista avsnittet av TV-serien "Bron" på SVT. Jag har aldrig missat ett avsnitt vare sig förra säsongen eller denna. Ser redan fram mot nästa säsong. Är väldigt svag för huvudpersonerna.

lördag, november 16, 2013

Hej Tomtegubbar … eller?

I går, fredag, så var Mannen och jag och gjorde vår veckohandling som vi brukar. När vi kom till ICA Maxi så var det den här synen som mötte oss. Är det bara jag som tycker det här är konstigt. För visst har jag rätt, det är inte jul nästa vecka och inte veckan efter heller?
Idag har jag suttit på möte det mesta av dagen. Den här gången tog jag med mig ett sticke. Jag vet av erfarenhet att en del är störda när jag stickar, ytterligare en härskarteknik. Men jag har lättare att lyssna när jag har lite i händerna. Den här gången är det enkelt, jag stickar in hörlurar till en mobil som jag tänkte skulle vara klar för länge sedan men nu är det bara så snart som möjligt som gäller. Ska nog börja tänka på något nytt projekt av det här slaget. Fingrarna kan jobba och hjärna kan vara någon annan stans.
I onsdags var jag på stickcafé. Det som tidigare kallades för Hemslöjdens stickcafé men numera säger man nog oftast Kerstis stickcafé. Alla har inte klara namn som mitt, Halmstads stickcafé. Hur är det på andra håll tro.
Nästa vecka skulle det vara Kommunfullmäktige på tisdagen. Men det är inställt med motiveringen att det inte fanns tillräckligt med ärenden för att sammankalla ledamöterna. Det är också något jag funderar över. Hur är det i andra kommuner? Kan man verkligen göra så här? Tror aldrig jag var med om det i Göteborg. Inte vad jag minns i alla fall. På onsdag har jag stickcaféet, på torsdag förmöte med mina sossevänner inför nämndmöte i Kulturnämnden och på lördag är det Sandstickans stickcafé.
Visst har jag en bra vecka att se fram emot.


torsdag, november 14, 2013

Shibori – to dye for


Mannen och jag var ju på Falkenbergsmuseum igår. Målet var utställningen Slow Art. Men det fanns en utställning till med titeln ”Shibori – to dye for”. Shibori är en japansk uråldrig färgningsteknik från stora fält till små mönstrade detaljer. Ordet betyder vrida, pressa. Tekniken är besläktad med batik. Och det har jag prövat under 70-talet men tyckte inte att det gav mig så mycket. Och resultatet kändes väl inte helt besläktat med dessa fantastiska projekt. Jag gjorde ju knytbatik och det här är en reserveringsteknik. Man blockerar, inom batik vaxar man ju områden, innan det färgas. Shibori kan tydligen också innebära att man ger textilen en tredimensionell form. De arbeten som visades i Falkenberg var jättetjusiga.

Gör ett besök på detta museum!


Färgerna blev inte så himla bra på dessa bilder. Mobilkamera ni vet.

tisdag, november 12, 2013

Slow Art

Idag slutade jag tidigt på jobbet. Alla som jobbar i förskolan vet att vi börjar och slutar olika för varje dag enl ett schema på en massa veckor. Idag var det en av mina tidiga dag.

Förr ett tag sedan så pratade Mannen och jag om en utställning som hade kommit till Falkenberg från Nationalmuseum. Jag laddade ner en app till min iPad men mer än så blev det inte. I söndags så pratade vi om fantastiska broderier och min vän Kirsten berättade att det fanns ett fantastiskt broderi just på Slow Art. Och för övrigt så skulle det vara en jätteläcker utställning.

Kollade vår vecka och insåg att idag eller inte. Mannen hämtade mig vid jobbet och vi körde i regnet till Falkenberg. Jag har aldrig varit på deras museum tidigare men det var en positiv erfarenhet. Och vilken utställning! Jag blev helt förälskad i dessa fantastiska arbeten. Jag rekommenderar er att ladda ner appen och studera verken och lyssna. Det kan man ju göra oavsett var i landet man bor och oavsett om man får se utställningen. Har man möjlighet att se utställningen live så ska man självklart göra det. Falkenberg hade inte fått alla verken.

Jag hade så klart inte med kameran men Mannen tog några bilder med mobilen.

Broderi av Suzy Strindberg. Anledningen till besöket. Måste ses i verkligheten.

Petra Schou. Halssmycke och ring.

Helena Edman

söndag, november 10, 2013

Halmstads Hemslöjdsgille på Hallands Konstmuseum


Idag har jag och ett gäng till varit på Hallands Konstmuseum. Vi, Halmstads Hemslöjdsgille, hade en programpunkt ”Avsluta, börja, prova på”. Det kom lite folk då och då men vi kan inte skryta med att det kom många. De flesta gick runt och tittade intresserat och mindre intresserat på vad vi sysslade med. Synd att folk inte passade på för jag hör ofta kommentarer att folk har olika påbörjade projekt hemma som liksom gått i lås och man kommer inte vidare. Eller köpt material som man inte kommer igång med. Det var ju det vi skulle göra tillsammans.

En kvinna undrade om vi visste om det fanns någonstans man kunde lära sig filtning. Det finns ju flera tekniker när det gäller just filtning och jag skulle också vilja lära mig det. Ingen av oss visste någon som sysslar med det. En man tittade in och undrade om hård slöjd. Tyvärr så känner jag inga som sysslar med det. Vi har inte ens någon hemslöjdskonsulent, slöjdutvecklare heter det här i Halland numera, vad gäller hård slöjd.

Vi har ingen Hemslöjdsbutik i Halmstad längre och det tar många som intäkt för att Hemslöjden inte finns längre i stan. Men ack vad fel dom har.

Från vänster, Kirsten, Eva, Gunilla och Anna.

En kvinna jag aldrig träffat stickade av växtfärgat garn. Det blev kuddar och en kudde för varje färgskala. Hon vill tyvärr inte vara med på bild men kudden fick jag ju fota. Visst blir dom läckra. Det var väldigt många garnstumpar som var knutna på baksidan.

Anna sydde lappar men egentligen var det en teknik att exempelvis laga sina jeans. På bilden nedan så ser ni hur hon lagat sina egna jeans. Det var en japansk teknik och finns att läsa om i senaste numret av Hemslöjden.


Gunilla stickar just på den här bilden en grytlapp med Binge-mönster. Men under eftermiddagen sydde hon även på en del till en dräkt. Gunilla är duktig på att sy dräkter.

Kirsten är en tusenkonstnär. Just det här ett broderi som gjort. Men hon hade fler broderier på gång. Kirsten köper en del gamla saker på exempelvis Kupan eller liknande och broderar på det. Vackra saker på t ex servetter, dukar och lakan. 
Kirsten gör också sådan här saker av papper. Jag har lärt mig att det är pappersslöjd, men jag vet inte om det är korrekt.


Här har Kersti en del provlappar som hon har med sig när hon har kurser i Binge-stickning. Lite olika mönster, olika färgkombinationer och även olika garner. Allt är inte enl tradition. Många tycker ju att det ska vara i de gamla färgerna och traditionsenligt garn. Inser att jag inte fått med Kersti på bild men ni kan se lite längre ner i min blogg så finns hon där. En parant dam i Binge-stickat.

Kirsten var en av de första jag lärde känna inom Hemslöjden och hon är makalös. Det känns som att det inte hon kan är inte värt att veta. Men jag stickar bättre än hon gör. Hihihi.

lördag, november 09, 2013

Vänner och stickning


I onsdags hade vi stickcafé. Det är alltid lika roligt att träffa alla mina vänner men jag känner också en ro när jag sitter där mitt ibland dom. Min egen stickning, Paneldebatten, går väldigt sakta framåt. Men jag stickar bara på den just på stickcafé och då kan det inte gå fortare. Jag har andra projekt som tar min tid hemmavid.

Jag flyttade hit till Halmstad den 1 mars 2007 och då kände jag inga här. Det var min man och hans flickor samt två par som han umgicks med och dom blev mina vänner. Men annars kände jag inte en kotte här. Jag började visserligen jobba ganska omgående och då fick jag arbetskamrater. Men jag umgicks inte med dom på fritiden även om jag gillade dom. Med mig hade jag några stickprojekt som skulle till Röda Korset och dom gjorde jag klara ganska omgående. Eftersom jag då i början var ensam hemma på dagarna och bara hade min stickning och dator så googlade jag på ”stickning”. Där dök Sveriges stickförening ”Sticka” upp och självklart ville jag vara med där. Jag fortsatte att leta på ordet stickning. Där dök det upp diverse olika sticksidor och många stickbloggar. Hade aldrig hört talas om stickbloggar. Det verkade så himla roligt så jag startade en själv, den här. Tog kontakt med några på Stickas medlemslista och undrade om dom skulle vara intresserade av att träffas och sticka, men fick inget gensvar direkt. Några ville inte ha kontakt alls. För att göra en lång historia om möjligt lite kortare så kom jag i kontakt med några stickmänniskor runt om i landet och en dag fick jag ett mail om att det skulle starta ett stickcafé i stan. Självklart gick jag dit och där kryllade det av glada kvinnor. Över tid så hoppade Agneta som startade det hela av och då tog jag över. Vi som var med i Sticka i Falkenberg, Halmstad och Båstad bildade lokalföreningen Sandstickorna och på den vägen är det. Hade jag inte haft min stickning så hade jag inte känt en enda människa i den här stan. Nu har jag ett jättestort nätverk och känner en otrolig mängd människor.

Livets irrgångar är otroliga och oförutseende.

tisdag, november 05, 2013

Nytt jobbuppdrag och lite politikerfunderingar


Jag jobbar sedan några år i en sk vikariepool för förskola/skola. Det är en lång historia varför det blev så men idag trivs jag förträffligt med att jobba på det här viset. Det enda är att jag i perioder aldrig vet vilken arbetstid jag har. I går började jag på ett för mig helt nytt ställe. Men jag kände mig så välkommen och alla är väldigt positiva. Övrig personal i huset hälsade mig välkommen och till och med föräldrarna önskade mig välkommen. Det här skulle jag lätt kunna vänja mig vid. Jag har ett sk basställe där jag arbetar om jag någon dag eller så inte skulle bli bokad. Jag saknar er kan jag säga även om jag nu har varit där en längre period. Jo, dom får så klart också boka in mig. Men det är ju så att det är människorna man saknar. Både vuxna och barn. Ni får inte glömma mig nu.

Ikväll ska jag på styrelsemöte i Halmstads Hemslöjdsgille. Har varit med nu i några år och det är kul. I perioder har det kanske inte hänt så mycket men det här året tycker jag rullat på riktigt bra. Även där är det bra folk att jobba med. Någon timme senare ska jag vara på nästa möte och då ska jag var med på en träff med kulturföreningar i Halmstad. Jag har varit med på ett par sådana träffar tidigare. Det är väldigt givande måste jag säga. Jag som politiker behöver träffa folk och lyssna av vad dom tänker och gör och inte minst vad dom har för förväntningar på politiken. Ibland är det nog inte helt realistiskt. Politiker får ofta höra av vi inte lever i verkligheten och inte har kontakt med det vanliga livet som medborgarna lever. Jag undrar ofta vad dom tror jag lever för liv. Det är få politiker som inte gör jobbet på fritiden, fritidspolitiker. Jag har aldrig varit något annat. Jag började som arbetslös på 90-talet faktiskt. Då var det just ilskan över att vara arbetslös som drev mig både framåt och in i politiken.

lördag, november 02, 2013

Kommande vecka och den vi lämnar


Jag har just tittat på säsongstarten av Downton Abbey. Det är en favoritserie. Den här gången började det ganska trevande men återhämtade allt i slutscenen. En av damerna hade en helt underbar stickad kappa på sig. Det tar väl lång tid att göra men jag skulle inte tacka nej till en stickad kappa.

Idag har Mannen och jag varit på kyrkogården. Vi tände ljus för mina svärföräldrar. Min svärfar fick jag aldrig träffa då han hade gått bort många år innan Mannen och jag träffades. Men min svärmor fick jag träffa de sista åren i hennes liv. Jag tyckte mycket om henne och skulle önskat att jag fått fler år med henne och kanske även lärt känna henne när hon var något yngre. Många tycker inte så mycket om sina svärmödrar men jag är glad att säga att det inte gäller mig. Tänker ofta på min mamma och hennes svärmor och att dom också tyckte mycket om varandra. Det kanske ligger i familjen. Mina föräldrar har sin grav i Göteborg så klart. Men jag tänkte på dom mycket när jag tände ljuset idag. Kära Syster har varit och tänt ljus och lagt en liten krans på våra föräldrars grav. Hade gärna varit med men det är lite långt. Vi brukar sätta på blommor tillsammans till mammas födelsedag, och inför sommaren som då är på väg, för då är Mannen och jag alltid hemma i Göteborg en tur. Så länge vi tänker på våra anhöriga och pratar om dom så finns dom. Så såg min mamma på saken och så ser jag på saken.

I går kväll var det tydligen en riktig långkörare i Norsk TV vad gäller stickning. Kollade lite via deras hemsida. När ska SVT göra en sådan helsatsning? Då skulle dom nog få många nya tittare som aldrig tittar på SVT annars. Själv ser jag nästan uteslutande på just SVT när jag nu ska se på TV.

På onsdag är det dags för stickcafé igen. Ibland känns det som att 2 veckor är okristligt långt men den här gången tycker jag det gått fort. Ska ändå bli kul att träffa gänget igen. Vi har fått en hel del nya besökare denna höst. Roligt med nya bekantskaper men också nya inspirationskällor.  Och hösten har börjat bra med många besökare. Vet inte hur många det är på andra stickcaféer men jag är nöjd. Hur många är det på dom ni andra går på?

Nästa söndag kan du gå till Hallands konstmuseum om du har vägarna förbi Halmstad. Vi har en eftermiddag med slöjd. Programmet har fått titeln, ”Avsluta, börja, prova på”. Det ordnas av Halmstads Hemslöjdsgille där jag sitter med i styrelsen. Stickning står så klart också på programmet. Stickning och då Binge-stickning så klart, har alltid stått på Hemslöjdens dagordning. Ni är alla välkomna.

måndag, oktober 28, 2013

Storm och stickning


Idag domineras hela livet här i Halmstad av stormen. Och det är inte utan att det märks att det blåser. Vi var ute med alla barnen i förmiddags och det regnade visserligen men det var lugnt. Man brukar prata om lugnet före stormen och det stämmer. Vi fick veta att alla förskolor i kommunen skulle stänga kl 15.00 och vi fick ringa hem alla barnen. De allra flesta kom och hämtade sina barn i tid och man kan bara sända dom ett varmt tack för det. Vi personal ville ju också komma hem i tid och säkert. Vi bor på ena hörnet i vårt hus och nu viner det runt knuten och regnet piskar rutorna. Det är skönt att vara hemma och inne. Min stickkurs ikväll har vi ställt in.

I tisdags hade vi kommunfullmäktige och i onsdags hade jag stickcafé. Det var 22 glada stickande, virkande och broderande kvinnor där. Då blir man glad. Och det är så roligt att vi är så välkomna på Bibliotekscaféet. I går var Mannen och jag uppe i Göteborg och hälsade på Kära Syster. Alltid trevligt. Fick med mig lite fin mat hem till Kattfröken. Jo, jo det ska fjäskas.

Lite stickat ska det väl vara också. Idag tänkte jag visa några bilder från vernissagen på årets vandringsutställning i Halland. Temat för det här året var Bjärbomönstret som är ett Bingemönster. Mitt bidrag har jag redan visat. På vernissagen var det också lite berättande av stickhistorien här i Halland och speciellt södra Halland.

Visst ser man att vi hade en väldigt trevlig stund tillsammans. Det är Kersti till vänster. Hon är fd hemslöjdskonsulent här i Halland. Men det var före min tid. Jag brukar gå på hennes stickcafé och hon går på mitt. Det är jag lite stolt över.

Den här kappan vill jag ha. Min färg och stickat. Är den snygg eller?

Här är Kerstis kappa. Bjärbomönster så klart, dagen till ära.




Lite olika saker med Bjärbomönster på. Väskan är gjord av min vän May-Lis. Den är stickad och därefter tovad. May-Lis tycker den blev för stor och det kanske jag inte kan säga emot. Men jag tycker den är sååå himla läcker.

Visst är Kersti elegant i en av sina stickade jackor? Samma modell som min ska bli också.

tisdag, oktober 22, 2013

Lite stickat

Jag tänkte att jag skulle försöka visa lite av det jag stickat sedan jag slutade skriva här på bloggen fram till jag började igen.
Först så köpte jag Raggsockgarn på Netto. Kära Syster önskade sig ett par raggsockor. Garnet var så skönt att jobba med så det blev lite till. En god vän önskade sig ett par tumvantar. Tyvärr har han aldrig fått vantarna. 

Familjen har under året fått en liten gosse också. Så nu är det tre barnbarn, två flickor och så nu lillebror. Han var ju tvungen att få något från bonusmormor så det blev en hjärtevärmare och eftersom det blev garn över så fick han en mössa också. Bästa modellen, en hjälmmössa. 
I mars var jag på SiV som i år var på Gottskär. Jag gick en work-shop för att få kläm på hur man stickar en moebius. Först tyckte jag det död pest och pina ett gott tag. När jag trodde att jag stickat första varvet men det var bara ett halvt varv så släppte allt och det var bara kul. Det var ett verkligt roligt projekt. Jag har dock tyvärr inte fått gjort om det ännu. 
Det har startats en ny stickutställning som just nu vandrar runt i Halland. Temat var Bjärbomönster som är ett Bingemönster. Här ser ni mitt bidrag. 
Nog för idag.

söndag, oktober 20, 2013

En lugn vecka går mot sitt slut …

… och en fulltecknad tar snart vid.

Jag har faktiskt haft en riktig lugn vecka men flera kvällar hemma. Det har varit så skönt så det går inte att beskriva. Jag hade faktiskt bara stickcirkeln i måndags.

Rosenvante! Jag lärde mig sticka när jag började 3e klass. Då stickade jag en mössa. Sedan stickade jag inte mer det året. När jag började 4e klass så startade jag med att sticka ett par tumvantar. Jag har dom kvar ännu men sedan några år tillbaka så är dom helt utslitna. Jag vet inte faktiskt hur det är numera med att lära sig sticka med strumpstickor. Men jag tror att folk ofta utgår från att det är väldigt svårt och då blir det självklart väldigt svårt.

I går, lördag, gjorde jag dock en väldigt trevlig sak, förutom att bara vara och vara hemma då. Jag var på Sandstickans stickcafé. Jag mår väldigt bra av det och känner mig lugn och avstressad när jag promenerar hemåt.

Veckan som kommer startar med sista träffen för stickcirkeln. Det är ju så klart väldigt trevligt. Förutom att det är sista gången. Sedan fortsätter vi med kommunfullmäktige och ett gruppmöte inför nämndmöte och så ska jag hinna med mitt stickcafé. Jag tycker att det är roligt att driva ett stickcafé. Hoppas mina deltagare tycker jag gör det bra. Förutsättningarna är goda tycker jag med dom deltagarna jag har. På fredag kväll ska jag vara bara hemma. Den är helig. Jag ska någonstans hitta en tid för att gå och klippa mig också. Det har jag försökt nu i flera veckor men icke. Jag har slutat jobbet varje dag kl 17.00 och det har inte gått att få någon tid så sent. Mannen tycker att mitt hår är bra och jag tycker det är väldigt långt. Om någon som inte känner mig skulle se så tycker dom nog som Mannen.

Jag önskar att jag hade ännu mer tid för jag har så många projekt i huvudet som jag skulle vilja göra men jag får väl säga som många andra. Det får bli när jag blir pensionär. Fast det är ju så långt dit.

tisdag, oktober 15, 2013

Stickcirkel

I går kväll hade vi vår stickcirkel för 3e gången. Nu är det bara en gång kvar. Jag fick den äran att få fota mina deltagare. Så här är dom
 
Det här är Anna. Hon är faktiskt slöjdlärare. De halvvantar hon här stickar på tänker hon ha med i skolan som inspiration för sina elever. Anna har faktiskt redan två projekt på gång. Hemma finns ett par pulsvärmare också som hon började på förra veckan. Jag skulle vilja säga att Anna är på god väg att bli en riktig stickare. Anna valde att pröva på strumpstickor som hon inte gjort tidigare. Hon hade köpt stickor av bambu. Och maskorna gled inte iväg så det var kanske ett bra köp så här första gången. Hon lyckades riktigt bra.

Det här är Ulla-Karin. Ulla-Karin planerade att starta upp ett par raggsockor och hon hade tänkt göra dom på strumpstickor. Hon kunde inte hålla sig utan har under veckan testat hemma och väl nästan fått ett spel på strumpstickorna. Så när hon kom igår så hade hon varit och köpt nytt garn till ett nytt projekt. Det ska bli en Pippi-jumper till en två-åring. Vitt och ränderna i grönt resp blått. Hon stickar riktigt fint. Kanske Ulla-Karin också skulle testa bambustickor. 
Det här är Maria. Maria håller här på att sticka ett par tumvantar med en fläta på. Hon valde att använda sig av tekniken Magic loop. Jag måste säga att hon stickar väldigt jämt.
Mina deltagare är väldigt duktiga jag måste säga och är djupt koncentrerade och seriösa. De verkar också tycka att det är väldigt roligt att sticka. Det är ju det målet jag har med cirkeln, att jag ska kunna ge dom glädjen. Dom vill redan ha en fortsättning. Hur det blir med det vet jag inte men jag tar det som en komplimang att dom önskar det.
Jag går redan nu och grunnar och vänder och vrider på vad jag ska kunna hitta på för cirkel nästa gång. Nu har jag haft för nybörjare för andra gången. Det har varit väldigt olika.

söndag, oktober 13, 2013

En lugn helg

En helt lugn helg går mot sitt slut. Den enda helgen denna månad där almanackan var helt tom. Sådant uppskattas.

Natten mellan fredag och lördag sov jag endast ca 11,5 timmar. Förra helgen sov jag i 13 timmar. Det känns som man ligger efter i sömn när man kommer fram till helgen. Mycket att ta igen. I går när jag vaknade sken solen från en klarblå himmel och träden lyste som guld i solskenet. Vi har några rönnar utanför köksfönstret och dom lyser när solen skiner på dom. Allt från grönt via gult till starkt rött. Jag njuter bara.

Mannen och jag tog oss en långpromenad på stranden i solen och det var en hel del som gjorde samma sak. Jag tror inte jag skulle kunna leva om jag inte kände att jag har havet bortom kröken (bildligt talat då). Sedan åkte vi och handlade lite god mat till kvällen. Låter det inte bra så säg?

Idag när jag vaknade så var det ganska mörkt i sovrummet och när jag vände mig om så såg jag att det var mulet. Men vi var tvungna att komma iväg och inhandla lite mat till Kattfröken så hon inte svälter för oss. Hon blir så himla sur när det inte finns i skålen hela tiden. Ni skulle höra henne skälla på oss. Hon är en riktigt gosing.

Nu ska jag sätta mig och sticka några provlappar till studiecirkeln i morgon kväll. Deltagarna ska få lära sig att plocka upp tappade maskor. Att det var en så stor grej fattade jag först under kursen i våras. Näst gång, sista gången redan, ska dom få lära sig att maska av. Och då hoppas jag att dom kommit igång med sina projekt. Då har dom lärt sig
  • lägga upp maskor
  • sticka räta maskor
  • sticka aviga maskor
  • kombinera räta och aviga maskor så det blir slätstickning
  • göra minskningar åt höger och vänster
  • göra ökningar på två olika sätt
  • plocka upp tappade maskor
  • maska av på det vanligaste sättet

Tycker ni dom ska lära sig något annat viktigt?

torsdag, oktober 10, 2013

En helt vanlig vecka


Nu är det torsdag och veckan börjar gå mot sitt slut. Det är första kvällen jag är hemma den här veckan. Allt har varit trevligt som jag gjort på kvällarna och givande men det tar ändå både tid och energi. Jag tror faktiskt att jag har en helt ledig helg framför mig också.

Jag stickar vidare på min Paneldebatt och jag ska plocka upp maskorna till andra och sista armen på min Offe. Dessutom så har jag armarna på min Binge-jacka att sticka klart. Det har nästan gått troll i armar på mina projekt. Jag skulle vilja hinna med att sticka lite till barnbarnen och även de vuxna barnen men hur jag ska hinna med detta vet jag inte riktigt. Bara småsaker som raggsockor och pulsvärmare har önskats men det tar tid det också. Jag köpte garn och beskrivning till en mössa till mig själv hos Isager när jag var på Jylland i maj. Den börjar också bli aktuell. Jag har inga som helst problem med sysselsättningen som ni förstår.

Nu ska jag lägga ut lite bilder från Halmstads stickcafé som vi hade igår. Och jag måste göra några provlappar i helgen som jag ska använda på måndag kväll i min stickcirkel. Jag ska använda dom för att lära deltagarna hur man gör när man ska hämta upp tappade maskor.

söndag, oktober 06, 2013

En helt vanlig söndag



Idag tog jag med mig Mannen till Hallands konstmuseum på en föreläsning. Det var Ann-Katrin Witt, fil dr i Sociologi, som talade under rubriken "Slöjd och hantverk, igår, idag och imorgon". Gick hem med hennes avhandling som heter "Konsthantverkare, genus och omvänd ekonomi". Om jag orkar läsa igenom hela vet jag inte men det ska bli spännande att studera den.


Sedan åkte vi ner till Mellbystrand i Laholm och tog en långpromenad på stranden och genom samhället Mellbystrand. Vi brukar åka till Mellbystrand på sommrarna men detta år har vi inte varit där en enda gång. Jag älskar att promenera på stranden.



I morgon är det måndag igen. Vissa veckor känns det som att det bara är måndag och fredag, resten glider ihop. Denna veckan är det bara stickkursen, i morgon, ett styrelsemöte och mitt stickcafé. Jag kommer just denna veckan att jobba till 17.00 varje dag. Ovanligt i mitt yrke. Men det blir en skapligt lugn vecka. Jag har försökt komma åt en möjlighet att klippa mig de senaste veckorna men det har inte lyckats. Vi gör ett försök denna veckan också.



Vi hade inte möjlighet att se partiledardebatten tidigare i kväll. Men vi tittar på den just nu för vi spelade in den. Tyvärr sitter jag här och blir mest förbannad. 

lördag, oktober 05, 2013

Jag är fortfarande kvar här

Jag vet att jag inte skrivit sedan i måndags men jag är fortfarande kvar här. Har fått så många uppmuntrande tillrop från olika håll så det är väl klart att jag håller mig kvar. Senast sprang jag på en arbetskamrat i affären igår som kom fram och gav mig en kram och talade om att hon var så glad över att få lov att läsa min blogg. Du är en pärla Katarina! Om du visste vad mycket energi du gav mig.

Den här veckan har jag inte varit hemma en kväll mer än i går kväll, fredag. Det var ju kurs i måndags och det gav ju energi och glädje. Sedan har det även hunnits med ett stickcafé samt extrainsatta politiska möten. Sammanlagt tar det tyvärr lite för mycket energi även om det är blandat plikt och stickning.

Jag går inte bara på mitt eget stickcafé utan också hos Kerstis. Tror inte hon läser min blogg men jag hoppas hon vet att jag gillar hennes stickcafé också. Hon kommer på mitt och jag på hennes. Bra va? Kerstis stickcafé är det som tidigare kallades Hemslöjdens stickcafé och jag kanske ska ta tillfället i akt och berätta att Hemslöjden i Halmstad finns och har hälsan fortfarande även om vi stängde butiken. I morgon ska jag på en föreläsning på Halmstads konstmuseum som är en programpunkt just från Hemslöjden. Det är Ann-Katrin Witt, fil dr i Sociologi, som ska föreläsa över ämnet ”Slöjd och Hantverk igår, idag och imorgon”. Som ni förstår kanske så sitter jag i styrelsen.

måndag, september 30, 2013

Första studiecirkeltillfället


Ja, då var första tillfället avklarat av 4. Vi gick igenom lite grunder som uppläggning, räta och aviga, minskningar lutade åt höger och likadant åt vänster samt ett par olika varianter på ökningar. Dom hade fullt upp. Deltagarna fick i uppgift att leta upp en beskrivning på det projekt dom vill göra och att hitta lämpligt garn till detta. En vill sticka raggsockor och en vill bara lära sig hantera strumpstickor. Det ska väl gå att genomföra tycker jag. Glad att dom båda valde mindre projekt så dom har goda chanser att ro det iland. Man ska ju inte misslyckas med sitt första riktiga projekt. En deltagare kommer att dyka upp första gången vid nästa tillfälle och en vet jag inget om alls i skrivande stund.

Något jag blev väldigt förbryllad över var att båda aldrig hade stickat i skolan trots att dom haft syslöjd alla år. Hur är det egentligen i skolan numera?

söndag, september 29, 2013

I morgon ska det ske


I morgon ska jag starta den allra första kursen för nybörjare eller näst intill för ABF. Det känns jättespännande. Förra terminen hade jag en kurs i en av stadens garnbutiker och det var också spännande men det kändes inte likadant. Mer som en övning inför det som startar i morgon kväll. Rapport kommer.

Jag kollar ibland på min blogg, mest på den blogglista jag har där. Alltså kollar av lite på andras bloggar betyder det. Just nu fick jag se hos Rosenvanten det här som jag kopierade. Hoppas du inte misstycker kära Rosenvante.

”Vad gör du nu för tiden varför hör du aldrig av dig, det var längesen du var här. Bor du kvar ute på ön, stickar du fortfarande är alla djur kvar. Många frågor och inga svar.”

Jag har inte skrivit på min blogg sedan i mars men innan dess var det till jul förra året. Och innan dess i april. Ni fattar att det dimper ner ett par om året. Men det är ju inte så jag vill ha det. Men jag har också sett att en del andra har det likadant eller helt lagt ner. Folk verkar hålla till mycket på Facebook och det är inget fel i det men det är liksom inte som min älskade blogg. Jag vet inte om det här kommer att funka men jag ska göra ett ärligt och uppriktigt försök.

Jag jobbar på som förskollärare fortfarande och bor kvar i Halmstad. Jag har lilla Kattfröken och Mannen är densamma. Så klart jag stickar fortfarande och jag har kvar mitt stickcafé som jag hela tiden försöker utveckla och försöker få fler och fler att komma till. Jobbar fortfarande också i Hemslöjden här i stan.

Nu ska jag packa ner lite saker jag ska ha med i morgon och så äta lite. Hoppas jag har några läsare kvar.

söndag, mars 24, 2013

Stickfest i väst, SiV

Förra helgen var jag och många med mig på Stickfest i väst, SiV. Jag har varit med i några år men inte förra året. Kände att jag behövde nya impulser och energi. Och det fick jag. Jag var på några work-shops och på varje ställe fick jag lära mig lite nya saker.
Redan på fredagen efter lunch började jag med en work-shop, ”Möbius”. Har kollat lite på nätet tidigare men tyckt att det verkade mest krångligt. Det var Åsa Argéus som lärde mig och jag är henne väldigt tacksam för det. Du är en bra lärare Åsa. Först så skulle man lägga upp maskorna på ett för mig helt nytt sätt. Och sedan skulle man börja sticka. Hade ingen kabel som räckte till utan det fick jag låna en av Eva som satt bredvid. Första halva varvet var död, pest och pina. Jag tänkte, aldrig mer. Kul att testa men det här kommer jag aldrig att göra om. Sedan bara det rann på och jag började tänka, vilket mönster kan man tänka sig att ha på nästa. Spets kanske. Det var helt klart jättekul. Förstod senare att de andra fem upplevde det precis likadant.
På lördagen gick jag på ”Ravelrykurs” hos Ulrica Loeb. Många pusselbitar föll på plats och jag känner nu att jag kan få ut mycket mer glädje av mitt medlemskap på Ravelry än vad jag fått innan. Har var med i flera år nu men aldrig känt att jag fått ut så mycket av det.
Helgen avslutade jag på söndagen med att gå ”Krydret strik” med Charlotte Kaae Mathiesen. Vilken färgkarneval det blev. Titta på bilderna så kanske ni förstår lite vad jag menar. Och Charlotte var väldigt inspirerande även om jag har väldigt svårt med danskan.
Annars var det god mat, trevligt umgänge, väldigt mycket stickande på min Möbius, deltog i knitting battle, garnlotteri och jag vet inte allt. En helt lyckad stickhelg alltså. Jag delar härmed med mig av lite bilder så förstår ni säkert vad jag menar. Vad gör en sticknörd när man väntar på maten? Vad gör en sticknörd när man svalt sista tuggan? Svar på alla frågor: stickar!