skip to main |
skip to sidebar
Har ni firat den internationella kvinnodagen idag? Det har inte jag nämnvärt. I Göteborg hände det alltid så väldigt mycket den dagen men här i Halmstad gör det inte det. Varför kan jag inte svara på men det behövs väl människor som gör något i så fall. Och där är jag väl en av de skyldiga, jag har inte bidragit. Har läst en del i tidningarna om dagen och vad man kämpar för och om dagen alls behövs. Att jämföra med 70-talet är väl knappas oundvikligt. Då kämpade kvinnorna för något som hade ett värde men det märks inget av idag. Såg en rubrik, antingen i DN eller Syd Svenskan, att kvinnorna idag kämpar för att visa brösten på stranden fritt. Precis som dom inte redan gör det och som att det var något viktigt. Tänker på föreläsningen jag var på i veckan. Det skulle nog behövas en ny väckelserörelse för att få kvinnorörelsen på rätt spår igen. Härom kvällen, tror jag var i veckan, så hade man en debatt i TV-programmet Debatt om inte jämställdheten har gått för långt. Jojo, dom tycker väl när dom ser ut över världen att män och kvinnor har samma rättigheter och skyldigheter och samma möjligheter. Hujedamej vilken dumhet som sprider sig i vårt samhälle.
Nu ska det handla om mig. Hittade hos ”Samtal i min trädgård” en utmaning som riktade sig till alla i Blogglandet. Jag antar den. Man skulle fylla i en del meningar med det som gäller för mig. Det var inte så lätt som man kan tro. Men när jag väl kom igång så inser jag att man kan skriva hur mycket som helst. Här har ni mina påståenden.
Jag är kvinna, hustru, dotter, syster, svägerska, vän, stickoman.
Jag gillar att prata, skriva, sticka, läsa, lyssna på musik, promenera, bara vara och då tillsammans med man och vänner.
Jag äter allt utom potatisplättar.
Jag säger emot väldig ofta till förtret för min omgivning.
Jag ger mig sällan in i skvaller för det berör mig väldigt illa.
Jag är duktig på att tala inför andra människor, skriva, sticka.
Jag stör mig på människor som alltid måste framhålla sig själva som den bäste i alla lägen.
Jag läser allt som är intressant, dock inte lika mycket och ofta som förr då jag läste allt och alltid.
Jag är vackrast när jag är lycklig men apselut inte när jag ser mig i en spegel.
Jag skrattar åt engelsk humor och ordvitsar. Är ju Göteborgare.
Jag är enveten som fan och ger mig aldrig.
Jag har aldrig kunnat spela något instrument. Fick inte gå i kommunala musikskolan i Partille kommun. Regler är till för att följas sa dom.
Jag är lycklig med min man.
Jag trivs inte med människor som bara ser sin egen förträfflighet.
Jag är dålig på att förlora. Helt värdelös faktiskt.
Jag är rädd för att det ska hända något med min man eller någon annan i familjen.
Jag älskar min man, familjen för övrigt och vår lilla katt.
Jag uppskattar riktiga vänner.
Jag tror på att människor som bryr sig och gör något, gör skillnad.
Nu är det din tur att ta dessa meningar och fylla i lite om dig själv. Anta den här utmaningen du också, så vi får veta lite mera om varandra här i Bloggland.
4 kommentarer:
Intressant det du skriver både om dig själv och om kvinnodagen. Det måste precis som du säger till någon, som drar i gång, annars så händer inget. I bland eller oftast blir det samma personer, som gör det.
Så härligt att läsa!
Jag tror att det allra viktigaste med att vara kvinna är att just bejaka det och tycka att det är precis lika bra. Utan att visa brösten! Jag skulle tycka att en man som visar.......offentligt inte är riktigt navlad! Jag har inte firat mer än vanligt, jag försöker ta vara på alla dagar!
Man kan inte bara lägga ner all kvinnokamp för att man har samma rättigheter på pappret.
Det ska genomföras i verkligheten också.
Det måste vi se mer av.
Hur är det, jobbar man med det här i förskolorna i Halmstad?
Undrar vad som hände på Partille kulturskola...? det kanske var några år sedan?Idag är alla välkomna dit. Mina pojkar 9 + 12 går där idag på Upptakten /Rocktakten . De får testa många olika instrument och tycker det är urkul.
Skicka en kommentar