Många ljus var det på kyrkogården

Dagen började i solsken men gick ganska tidigt över i grått. Dock var det alldeles stilla och några värmegrader har det också varit. Så det har ändå varit ganska behagligt. Mannen och jag har varit på kyrkogården som så många andra idag. Det var mina svärföräldrar som ligger i minneslunden som skulle få ett par ljus tända. För mig är sådant viktigt. Kära syster fick göra samma besök, men i Göteborg, till våra föräldrars grav. För oss är det viktigt. Dom ”lever” så länge som vi behåller dom hos oss och jag har tänkt ha dom hos mig så länge jag lever. Längre kan inte jag svara för. Vad gäller mina svärföräldrar så fick jag tyvärr inte träffa min svärfar men allt jag har hört om honom säger mig att jag hade tyckt mycket om honom. Lika väl som jag är övertygad om att Mannen hade tyckt mycket om min mamma fast han aldrig fick träffa henne heller. Svärmor vet jag ju redan att jag tyckte mycket om. Hade önskat bara att jag fått lära känna henne mycket bättre än vad jag fick. Pappa tyckte väldigt mycket om Mannen och det känns väldigt bra att tänka på. Var rädd om honom, sa han alltid. Annars har jag ägnat en del åt min stickning jag påbörjade i tisdags. Ett par ljusblå pulsvärmare, bara till mig själv. Mönstret gjorde jag själv men med inspiration av de gröna som blev klara förra helgen och som ska ges bort till någon speciell. Bild får därför dröja trots att den är tagen. Tror att jag ska fortsätta med pulsvärmare så jag har några par i lager. Det är så himla bra presenter när man plötsligt behöver något. Det kanske skulle behöva vara i någon neutral färg bara så dom kan passa precis vem som helst eftersom jag inte i förväg vet vem som ska få dom. Jag har lite längre resväg numera till jobbet så jag skulle nog kunna hinna med några varv varje morgon på en liten stickning. Dessutom är de väldigt bra som stickcaféstickningar.