En vecka som rusar iväg, jag orkar inte hänga med

I morgon är det redan torsdag och jag har ingen aning om vart veckan tar vägen. Är det fler som tycker att tiden ibland bara rusar iväg och man har fullt upp med att hänga med? Förra helgen var jag i Göteborg. På lördag eftermiddag var Kära syster och jag på stadsbiblioteket vid Götaplatsen på sticklördag. Det visades och provades på tvåändsstickning, Bohus stickning visades och man kunde även köpa stickpaket samt Sticknätet i Västra Götaland var representerade. Som avslutning visades filmen, ”Stickspåret”, om Bohus Stickning. Det är Kjell Andersson som gjort den. Har sett den en gång förut men den tåldes att se igen. Om ni inte sett den så kolla om ni inte har möjlighet. Kära syster hade inte sett den. Vår familj kommer delvis ifrån norra Bohuslän och det kändes som det berörde oss extra. Vår morfar började sin yrkesbana som stenhuggare. Vad jobbet gäller så känns det för närvarande som jag för en ständig kamp emot tiden och även orken. Det är så känsligt allting och när en kollega plötsligt inte var där i måndags morse så kunde inte jag gå på mitt nätverk som är en del i vår fortbildning. Jag hade ju fixat vikarie så jag kände mig lugn men ack vad jag bedrog mig. Både mina kollegor har varit på sina närverksgrupper nu så jag känner mig ganska utanför. Idag var vi ute och plockade vackra löv som vi målade och tryckte på fönstret. Det blev jättefint och barnen tyckte det var väldigt roligt. Då säger en kollega, som hon lärt sig på nätverket att göra, hur tänker ni gå vidare med det här. Vi som hade gjort det tittade på varandra. Vi har inte alls tänkt gå vidare med det. Vi gjorde det bara för att det var kul och gav både barn och vuxna glädje. Vare sig mer eller mindre. Vi grep tillfället i vinden och gjorde något roligt. Är det fullt att göra så? Vi beslöt att driva vår ståndpunkt i våra resp nätverksgrupper. Jag har varit hemma så lite på senare tid, kvällstid, så stickningen har blivit lidande. Pulsvärmarna har inte blivit klara och sockorna är jag snart klar med första hälen. Slipovern är en liten bit kvar och så monteringen så klart. Jag har under ett tag hört tals om något som kallas stickfest på Grötö som är en gång per år. Det lät ju roligt. Letade upp på nätet och kollade efter programmet. Fanns inget. Tog reda på att det skulle komma den 20 oktober. Kollade den 20 och det verkade jättespännande. Skulle anmäla mig men då får jag se att login är fullbokad. Folk har alltså anmält sig in blindo utan att veta programmet. I mina öron låter det som ett mycket konstigt förfarande. Jaja, så var det med den stickfesten. Aldrig får man vara riktigt glad. Men vad jag förstår så kommer man att ändra på detta till nästa år. Det var väl för väl.

Sticklördag på Stadsbiblioteket i Göteborg

Så har en ny vecka börjat. Får avstå stickcaféet imorgon för då ska jag på styrelsemöte. Förra gången blev det ju stickning som tog över. Kanske nästa gång kan bli stickning igen. Men det vågar jag nog inte säga i styrelsen. Använder mina pulsvärmare varje dag nu. Behöver dom för mina onda händer som blivit värre. Måste nog ändå ta mig till den där arbetsterapeuten som läkaren på vårdcentralen tyckte jag skulle göra. Men hastigt bestämde jag mig för att jag nog måste skaffa ett par pulsvärmare till. Så raskt fick jag fram garn och så blev det ett par pulsvärmare jag hittade i Stickas häfte med pulsvärmare. Här ser ni en bild under arbetets gång.

Till helgen ska jag åka till Kära syster. Vi har mycket att göra men ska ändå unna oss att gå till stadsbiblioteket för att vara med på en eftermiddag i stickningens tecken. Känns som en verklig lyx. Får bli lite plåster på såren för uteblivet stickcafé i morgon. I somras skulle ett av mina ansvarsbarn i förskolan sluta med anledning av flytt. Jag fick då ett sådant där minirosträ. Krukväxt menar jag. Den blommade i somras med flera blommor och sedan satte den igång att växa så jag satte den i en större kruka. Och tro mig eller ej men, nu har den 3 blommor varav en är knopp, en halvt utslagen och en helt utslagen. Är den inte vacker?

Kära syster har åkt hem, här är hennes mössa

Idag har Kära syster åkt hem. Det är väldigt tomt efter henne. Det tycker Kattfröken också som helt hade lagt beslag på henne. Kära syster hade nog gärna tagit med sig Kattfröken hem till Göteborg, så det är ömsesidig kärlek. På eftermiddagen igår var vi på Sandstickans stickcafé som den här gången var i Halmstad. Jag stickade vidare på min socka och Kära syster fick klart sin tubkrage som hon ska ha i vinter. Så nu blir det säkert en mild vinter bara för det Igår började det blåsa och stormvarning utfärdades. I morse när vi vaknade så både blåste och regnade det. Men det var långt kvar till något som kan kallas storm. Det har blåst i natt sägs det. Tåget mot Göteborg gick vid tre i eftermiddags och då hade regnet slutat och det var alldeles lugnt. Lite senare i eftermiddags så sken solen.

Kära syster hade med sig mössan jag stickat till henne och här har ni en bild på den. Den finns hos andra bloggare också har jag sett. Här har ni min version. Den är stickad i ett tunt babygarn från 80-talet. Blått så klart eftersom det är mitt garn. För ett tag sedan läste jag om pulsvärmare/muddar någonstans. Hade för mig att jag hade tagit bild på dom jag stickade förra vintern men det hade jag tydligen inte. Här är ett par som jag nu använder väldigt mycket. Måste sticka något nytt också som jag har att byta med. Och dessutom till annat än till jobbet.

Fick en fin bild av Kattfröken också som jag vill dela med mig av. I mina ögon är hon den allra sötaste kisse som finns.

Kära systers vecka är snart till ända

Kära syster kom från Göteborg för att vara hos oss en vecka. Fattar inte vart den tagit vägen. I morgon är det lördag och hon åker hem på söndag. Visserligen har jag arbetat hela veckan men ändå. Vart tar tiden vägen egentligen? Igår kväll var jag på föräldramöte och det handlade om gränssättning. Blev ett väldig intensivt samtal efteråt. Men det är ju bara roligt. Ja, det är inte helt enkelt. Jag brukar tänka på hur min egen mamma gjorde med oss barn och alla andra barn, ca 30-40 stycken, som hon uppfostrat. Hon jobbade i många år som dagbarnvårdare. Jag har haft mycket god hjälp av att tänka så. Dessutom har jag haft nytta av egna upplevelser. Jag jobbade bl a på fritids i några år. Vid ett tillfälle hade vi en pojke som ingen ville sitta och äta med. Han satt ensam och åt i skolmatsalen och på fritids nekade dom andra barnen att sitta vid samma bord. Jag svor att om jag hade något med saken att göra så ska aldrig ett barn få uppleva något liknande. Det är faktiskt viktigt med bordskick vad ni än säger. I morgon ska Kära syster och jag gå på stickcafé på Fribergs. Det är Sandstickorna som ska dit. Ser verkligen fram emot det och att Kära syster ska följa med är en klar bonus. Det har inte blivit så väldigt mycket stickat denna veckan förutom det jag gjorde i tisdags kväll. Föresten så påbörjade jag då ett nytt par sockor. Gråa som jag har tänkt ha på jobbet i vinter. Tror dom blir bra. Bild kommer så klart när dom är klara.

Stickcafé och stickcafé och Kära syster så klart

Idag var det då första dagen för oktober. Nu känner man att det är riktigt höst. Kallt i luften även om solen skiner. Idag har det varit regn mest hela tiden och däremellan har det varit skurar. Men vi var ute med barnen både på förmiddagen och eftermiddagen. Något blöt och väldigt frusen blev jag och även barnen frös till slut när dom fick gå in vid ca 16.30. Efter jobbet bestämde jag träff på stan med Kära syster. Vi gick till den nya garnbutiken ”madebyme”. Var ju tvungen att uppvisa vad vi har i Halmstad när hon var så snäll sist och tog med mig till 2Knit i Göteborg. Man kan väl säga att det är lite skillnad, om man säger så. Därefter tog vi vägen om biblioteket på vägen hem. När vi var nästan hemma kom jag på att vi skulle varit till Kupan (Röda Korset) också men det hade jag glömt bort. Igår kväll var vi, Kära syster och jag, hos Hemslöjden på höstens första stickcafé. Jag var där sista gången före sommaren men Kära syster hade aldrig varit på stickcafé i hela sitt liv. Hon gillade vad hon såg. Trevligt hade vi båda två. På lördag skall vi på ett stickcafé till. Då ska Sandstickorna träffas här i stan på Fribergs café. Har inte träffat dom på evigheter. Träffar ju några när det är stickcafé på Fribergs men det är ju inte Sandstickorna då. Kära syster ska så klart följa med. Hoppas jag har lyckats få henne att vilja gå på stickcafé i Göteborg sedan. Men man kan aldrig veta vad gäller henne.

Höstens första stickcafé och frossande i stickcaéer

Så är snart denna månaden slut. Har just haft en deprimerande stund med räkningar. Samma visa varenda månad. Jag har visserligen inte några enorma räkningar med det är liksom ändå deprimerande.

Sitter just nu vid vårt stora matbord i vår ”matsal” och tittar ut på gården. Det är jättevackert nu tycker jag med träden i gröna, bruna, gula och röda färger. Och inte är det kallt heller. Solen har försvunnit men man får vara nöjd ändå. Det har ju varit härligt denna veckan med mycket sol och värme. Min gula slipoverstickning går vidare. Det är inte så jättemycket kvar på den. Skönt att slippa sticka ärmar också. Tog en bild på den när jag hade påbörjat framtycket. Tycker faktiskt att mönstret blir riktigt fint. Nu börjar hjärnan arbeta på nästa projekt. Garn har jag ju så det räcker och blir över men vad ska jag göra med det. Satt och tittade i min vackra bok Victorian Lace today förut och jag blir alldeles sjuk. Måste bara försöka översätta något mönster först. En tröskel som måste övervinnas. Har ju också fint sockgarn som jag köpte på 2Knit som jag ska ha något fint mönster till. I onsdags var jag på säsongens första stickcafé. Jo, jag valde caféet den här gången, får avstå nästa om 3 veckor. På tisdag ska jag till Hemslöjdens stickcafé. Och på lördag så har Sandstickorna café här i Halmstad. Jag njuter i fulla drag. I morgon kommer Kära syster hit och hälsar på oss. Det ska bli riktigt roligt även om jag jobbar på dagarna och hon då får klara sig på egen hand. Länge sedan hon var här nu. Hon har aldrig varit på stickcafé så nu tänker jag släpa runt henne och hoppas att hon får smak på det och fortsätter gå i Göteborg sedan. Nya garnbutiken ska också få ett besök. Jag får väl se vad hon vill göra.

En vecka avslutad en ny vecka börjar

Tittat varenda dag på mina sockor på Stickameras tävling men några fler poäng blir det inte. Får väl tacka dom som ändå har lagt poäng på mig. Tyvärr blev det ingen större framgång. Men så är det. Tyvärr är jag en usel förlorare. Annars har det varit en lugn vecka med noll överraskningar. Helgen har dock bjudit på härligt väder. Ni vet sådant där underbart höstväder. Mannen och jag tog oss en långpromenad igår eftermiddag i solen. Jag njuter och han gnäller för att det inte är sommar. Jaja, så kan det också vara. Idag har vi varit i Malmö igen. Barn nr 2 fyllde år. Nu är det bara en kvar nästa månad och så är årets födelsedagar avklarade. Födelsedagar är inte min starkaste sida. Min slipoverstickning går vidare. Har blivit lite dåligt med stickning den här veckan. Bara några enstaka varv per kväll. Vet inte riktigt varför men det blir så ibland. I morgon kväll är det APT på jobbet så då blir det kanske inget heller. Men på onsdag är det stickcafé på Fribergs café och egentligen ska jag på ett möte men jag vill så gärna gå på stickcafé istället. Så här kommer det att vara hela hösten. Mina möten och stickcafét har kommit i fas så det sammanfaller varenda gång. Kan man kanske gå varannan gång? Får fundera på det.