onsdag, februari 27, 2008

Stickningen växer, blir snart en tunika.

Idag har det varit kaos på jobbet. Nästan alla barnen var friska och ni kan säkert förstå hur det är att ha 16 (minus 1) mellan 1 och 3 år, samtliga blöjbarn. Vi var 2 personal samt en för oss okänd vikarie i några timmar. Som alltid så går man ut efter samlingen på förmiddagen. Det skulle kläs på, alla 15. Många kläder blir det. Jag som älskar vintern längtar vid sådana tillfällen mycket efter sommaren. När vi väl hade fått på alla och kommit ut så dröjde det inte mer än 10 minuter förän regnet öste ner. Försökte hålla ut men vi fick dra oss in igen. Alla kläder av och nu var dom dyngsura så det var att packa 2 torkskåp knökfulla. Så skulle alla bytas på. Det gör vi alltid före lunchen. Till slut stod maten på bordet och vi kunde börja äta. Vilken tur att jag alltid är noga med hur vi ska ha det vid matbordet. Det är viktigt med matro. Jag sitter ensam i ett rum med 5 barn. Det räcker för att min mat ska hinna kallna innan jag kan börja äta. Efter maten, som ändå är en lugn stund, så är det tvättning av munnar och händer. Därefter är det en skön stund. Vi sover allihopa. Jo, även jag. Man får ju passa på att ta sin rast och vad passar bättre än att sova. När jag kom hem ifrån jobbet så gjorde jag som jag brukar. Satte mig i stickfåtöljen och stickade i någon timma. Gissa om jag behöver det. Första armen är klar och nu är det alltså bara en arm kvar samt monteringen. Den första armen gick fort att göra så tunikan är snart klar. Jag lovar, ni ska få se den.

2 kommentarer:

Bland garnnystan och sytråd sa...

Jag känner precis igen situationen efter att ha jobbat i 25 år som förskollärare. Idag har jag en förskoleklass så påklädning och andra saker har jag nu sluppit. Däremot kan det kännas vissa dagar som om man bodde i torkskåpet!
Trevlig helg!Monica

stickkatten sa...

Hej
Jag känner också igen det där, har jobbat på förskola i många år och när det behövdes folk i köket valde jag det istället för att börja pendla. jag saknar verkligen inte påklädning Hälsningar Mona
Stickkatten