skip to main |
skip to sidebar
Nu är snart denna vecka också slut. Helt otroligt hur det bara rusar iväg och man bara springer efter. Jag har suttit och dreglat över mina stickböcker jag fick i början av veckan. Stickat har jag så klart också gjort. I går var jag på Fribergs café där det var stickcafé. Men just igår eftermiddag slog vädret till och det var blixthalka. Resultatet blev att det inte vara många sticksjälar där. Men fördelen med det, man ska väl se det positiva i allt, va att alla pratade med alla. Det kan också vara trevligt. Jag stickade en bit på min överraskningssticke och så fick jag lift hem. Vi skulle skrapa rutorna som var fulla med is men det gick inte. Det var som ett extra pansarglas som fick värmas upp. Sedan fick Anita, som körde, ligga och dra i lustakt. Men jag var glad för det. När jag var nästa hemma kom bussen och en kvinna skulle tydligen med. Hon sprang och av någon konstig anledning sprang hon ut mitt i gatan. Rätt som det var så bara åkte hon och på magen gled hon iväg en bra bit. Hon blev först liggande men kom på fötter och vad gör hon då? Jo, hon springer igen. Tur Anita körde sakta för annars hade hon kört rakt över den springande kvinnan.
Idag har det snöat i omgångar och nu ikväll snöar det. Undrar hur mycket det ska bli innan det smälter bort igen. Det känns så väldigt onödigt när det inte blev någon riktig vinter. Snart helg igen och det känns skönt. Jag skulle vilja bli klar med överraskningssticken nu. Men jag måste börja tänka på vad jag ska ha för café stickning efter den.
3 kommentarer:
Vilken tur att A. körde så sakta, hon måste ha haft bråttom den andre... Låter så gulligt med överraskningssticke.
Ja, huamej så det kan gå! Ta det försiktigt själv, bara, tänk så gräsligt om det blev en bruten handled eller något sånt! Vinterväder är inte jättekul alla gånger, man känner sej som Bambi på isen.
Ha det så jättegott!
Ta det försiktigt i halkan. Jag vet ju hur det kan gå när man ramlar. Är nyfiken på din överraskningssticke. Väntar med spänning på att du skall avslöja vad det är.
Kram
Maria
Skicka en kommentar