Nu i eftermiddag har Mannen och jag
gjort vår årliga julinsats inför julafton. Vi har stekt köttbullar. Ni ser
några bilder här. Det var på ca 1,5 kg köttfärs. Mannen gjorde smeten och stekte
dom, jag rullade. Det kändes som det aldrig skulle ta slut. Men så är det varje
gång.
Nu börjar jag inse att julen snart
kommer. Men vad beträffar julkänslan så kan jag inte påstå att den är så
överväldigande. Det är varmt, i skrivande stund +6, och grönt där ute och
regnet är stadigt. På TV brukar dom säga när det är regn på gång att vädret är
ostadigt. Men jag påstår att det absolut är stadigt, stadigt regn.
Vi ska ha en lugn jul här hemma. På
själva julafton åker vi iväg till äldsta dottern med familj, läs barnbarnen,
över dagen. I morgon kommer Kära Syster ner till oss. Vi har köpt några
förskrämda julklappar, gissa till vilka, och skinka blir det och lite sill.
Mannen gör också alltid potatislåda. Det är hans finska rötter som gör sig
gällande. Den halländska grönkålen kan jag leva utan men jag brukar äta rödkål
och Kära Syster tycker ju också om det. Vi tycker också om lutfisk men det är
bara vi två. Förra julen fick vi inte ätit det. När mamma levde så gjorde hon
alltid syltfläsk. Hon kom från Strömstad så jag misstänker att det är
bohuslänskt. Men det har jag inte gjort själv och jag saknar det. Vet inte om
jag minns helt hur hon gjorde och det är väl därför jag inte vågat ge mig på
det.
Här i veckan har jag avätit två
julbord av mycket varierad kvalité samt jullunch med barnen på jobbet. Förr om
åren i Göteborg blev det många fler men med jämnare kvalité. Ärligt så räcker
det som det är.
Nu ska jag äta lite köttbullar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar