skip to main |
skip to sidebar
Nu har jag plötsligt flera saker att skriva om, ibland vet jag inget alls.
http://www.slojdmagasinet.se/
http://www.ur.se/Skolfront/Startsida/#Poll
Gå in på dom länkarna och läs och begrunda. Gå en bit upp på sidan där du kan läsa ” Är det dags att ta bort ämnen som slöjd och hemkunskap?” Det är alltså som obligatoriskt ämne. Det har även sänts ett program, ”Skolfront” på SVT2 ikväll (kolla repriserna om du missat programmet) där det tydligen togs upp. Jag missade programmet.
Så alla vi stickomaner och virkomaner och allt vad vi är måste nog ändå höja våra röster den här gången. Rösta på Webben och skriv gärna någon kommentar. Det gjorde jag.
När vi ändå är inne på skolfrågor så läs Blondinbellas syn på skolan och vad man bör lära sig. Vad tycker ni?
http://blondinbella.se/2009/january/utkast-ah-jag-1.aspx?page=10
Man kan ju tycka att vad spelar det för roll vad hon tycker men kolla, hon har långt över 700 kommentarer så det är många som läser hennes blogg.
Jag är helt klar med överraskningsstickningen nu, monterat och klart. Bilder är också tagna men kommer inte att ses här förrän Kära syster fått sin present. Däremot har jag tagit bilder på mina grå sockor som varit klara ett tag nu. Vad tycks? Nu fortsätter jag med Kära systers sjal. Den stickar jag i ett entrådigt garn ifrån Garnpaletten. Man kan köpa dom hos Garnhärvan också numera. Kolla bilderna där.
Fick ju häromdagen en utmaning från Mina stickor. Det är väldigt många utmaningar som härjar omkring bland bloggarna för närvarande. Det är svårt att hitta någon man kan skicka dom vidare till för alla verkar redan fått dom. Samtidigt kan jag tycka en del är roliga.
Reglerna som gäller för utmaningen är att
· Länka till den som utmanat dig.
· Berätta 8 sanningar/vanor/ovanor om dig själv.
· Utmana 8 personer i slutet av ditt inlägg.
· Skriv ett meddelande i deras bloggar så att de vet …
Mina sanningar/vanor/ovanor är
1. Är stickoman
2. Städning är Guds straff till människorna
3. Kronisk morgontrött sedan födseln
4. Älskar min man kroniskt sedan första ögonkastet
5. Ringa Kära syster varje dag
6. Kan inte leva utan musik och böcker
7. Klarar inte av ensamhet mer än stundvis
8. Somnar så fort huvudet når kudden
Jag utmanar (det här var svårt)
1. Bohusstickan
2. Virkverket
3. Samtal från min trädgård
4. Bland garnnystan och sytråd
5. Marias hobbysida
6. Notorisk stickare
7. Lenas förråd
8. Knyppeltanten
Ja, det har väl ingen kunnat missa att hon gjort. Men att någon är intresserad är något jag inte kan förstå. Vem bryr sig? Hoppas att dom blir lyckliga tillsammans, som jag skulle säga till vilket annat par som helst. Å andra sidan har dom varit ihop i 7 år så dom vet förhoppningsvis att dom gillar varandra. Men denna hysteri är jag helt oförstående för. Menar ni att det gör någon skillnad i mitt liv att hon går och förlovar sig?
Jag har varit på stickcafé ikväll på Hemslöjden. Men det var bara en liten tapper skara som satt där. Visst, det regnade ikväll men hindrar det en hel hög med kvinnor att gå utanför dörren? Vi var 5 stickerskor som mött upp och så Kersti som är den drivande kraften. Jag fick stickat klart min överraskningsstickning och nu återstår bara monteringen. Sedan hade jag med mig Kära systers sjal men som jag misstänkt hela tiden så är den ingen bra caféstickning. Efter 4 varv så fattades det en maska på andra halvan. Shit! Måste sätta igång en ny stickning som lämpar sig för tillfället.
Ikväll har jag varit på APT. Känns för det mesta som att sitta av ett par timmar och få en fika för besväret. Finns det någon därute som jobbar i förskolan, de enda jag kan jämföra mig med, och upplever att ni har APT som verkligen känns meningsfulla?
Annars har det varit en skaplig dag. Började kl 7.30 och 8.30 fick jag gå iväg för att hinna till nätverksträffen, i den skola som vi tillhör, kl 9.00. Det är alltid meningsfullt att komma samman med andra som jobbar med likadana jobb och diskutera hur vi jobbar. Man får idéer och nya tankar och bekräftelse på det man själv gör. Vi jobbar med dokumentering och reflektioner numera. När jag kom till Halmstad så jobbade vi med matte. Det gäller nu att inte tappa bort matten. Snart ska vi fokusera på genus. Det är lite märkligt när vi har en avdelning med 16 barn, 1-3 år, där 3 stycken är flickor. Undrar hur vi ska jobba. Visserligen är jag gammal kvinnoaktivist men ändå. En pojke sa till mig här i eftermiddags när vi skulle äta mellanmål, ”varför sitter ingen flicka vid vårt bord?”. Jag sitter med 5 pojkar och äter. ”Jag är flicka” svarade jag direkt. Han tittade på mig och funderade en stund, sedan sa han ”en barn-flicka menar jag”. Ja, vad svarar man på det.
I morgon kväll ska jag på Hemslöjdens stickcafé. Det ska bli trevligt. Tänker göra klart överraskningssticket då. Men jag har lite förberedelse ikväll. Måste också komma i säng i tid för jag ska upp kl 4.45 imorgon. Mannen tittar just på ”183 dagar” just nu. Jag såg första avsnittet men orkar inte med mer. Han skulle ge det en chans till. Tur det är skådespeleri för annars hade jag gått i taket. Ska se på Diplomaterna efteråt och vad jag kunde se så är det enda programmet värt att se ikväll på TV. I varje fall de på kanaler vi har.
Nu är snart denna vecka också slut. Helt otroligt hur det bara rusar iväg och man bara springer efter. Jag har suttit och dreglat över mina stickböcker jag fick i början av veckan. Stickat har jag så klart också gjort. I går var jag på Fribergs café där det var stickcafé. Men just igår eftermiddag slog vädret till och det var blixthalka. Resultatet blev att det inte vara många sticksjälar där. Men fördelen med det, man ska väl se det positiva i allt, va att alla pratade med alla. Det kan också vara trevligt. Jag stickade en bit på min överraskningssticke och så fick jag lift hem. Vi skulle skrapa rutorna som var fulla med is men det gick inte. Det var som ett extra pansarglas som fick värmas upp. Sedan fick Anita, som körde, ligga och dra i lustakt. Men jag var glad för det. När jag var nästa hemma kom bussen och en kvinna skulle tydligen med. Hon sprang och av någon konstig anledning sprang hon ut mitt i gatan. Rätt som det var så bara åkte hon och på magen gled hon iväg en bra bit. Hon blev först liggande men kom på fötter och vad gör hon då? Jo, hon springer igen. Tur Anita körde sakta för annars hade hon kört rakt över den springande kvinnan.
Idag har det snöat i omgångar och nu ikväll snöar det. Undrar hur mycket det ska bli innan det smälter bort igen. Det känns så väldigt onödigt när det inte blev någon riktig vinter. Snart helg igen och det känns skönt. Jag skulle vilja bli klar med överraskningssticken nu. Men jag måste börja tänka på vad jag ska ha för café stickning efter den.
Igår kväll överraskade Mannen mig och tog mig på Falkenbergsrevyn. Vi har varit där ett par gånger förut, dock inte förra året. Jag skrattade stundvis så tårarna rann. Den är ruskigt bra. Tänk att jag aldrig varit på revy innan jag träffade Mannen. Jag har mycket att ta igen.
Nu är helgen slut och vardagen tagit vid. Jobb, jobb, jobb. Det var härligt väder i helgen så det blev en riktig långpromenad på Östra stranden. Jag älskar att gå på stranden och när det är så där fint väder så är det ganska mycket folk också. Sådana promenader är det svårt att ta i Göteborg eftersom vi inte har några stränder i stan och för övrigt så är inte vattenområden direkt tillgängliga för vanligt folk där. Något jag uppskattar väldigt mycket här i Halmstad är att stränderna är så stadsnära och även Nissans strand. Det har varit underbart väder idag också. Några barn är lediga denna veckan för här i Halmstad är det februarilov, eller sportlov som man säger här.
Igår fick jag ett paket ifrån Bokus. Jag sprang nästan för att hämta ut dom. Det var ”Klassisk stickning”, Lise-Lotte Lystrup, och” Sticka smårvarmt”, Johanna Wallin. När jag kom hem ifrån styrelsemötet igår kväll satt jag där och bläddrade och dreglade. Men hur ska jag kunna bestämma mig för vad jag ska sticka? Får väl gå till vinden och leta efter passande garn och så får jag låta garnet bestämma.
I morgon är det stickcafé på Fribergs café. Så man har något att se fram emot och glädjas åt. Tar med överraskningssticket.
År 2004 så var den 13 februari en fredag precis som igår. Då hade jag snattrat med en man på nätet sedan slutet av november, början av december. Minns inte riktigt längre. Men just den här fredagen den 13 så tog jag tåget ifrån Göteborg till Halmstad för att träffa den här mannen för allra första gången. När jag klev av tåget stod han där på perrongen och sa hej och gav mig en kram och puss mitt på munnen. Sedan var det kört. På kvällen lagade han en festmiddag till oss och så satt vi där och snattrade halva natten. Mannen var rädd för att helgen skulle bli väldigt lång så han hade garderat sig och skaffat biljetter till Halmstadsrevyn på lördag kväll. Sen söndag eftermiddag skulle jag åka hem. När vi så stod där på perrongen igen och väntade på tåget som skulle ta mig tillbaka till Göteborg så undrade jag om han aldrig skulle fråga om jag ville träffas igen. När tåget till slut rullade in så kom då äntligen frågan. Jo, jag hade bara en helg ledig på de närmsta 3 veckorna och det var helgen efter. Så då fick det ju bli så. Sedan åkte jag till Halmstad varenda helg som jag kunde bli fri fram till den siste februari 2007 då jag flyttade hit permanent. Sedan den 14 juni 2008 så är vi också gifta.
På nyheterna ikväll hörde jag att fler och fler i det här landet träffas via nätet. Det har tydligen exploderat de sista 3 åren. Så vi var tydligen på rätt väg i alla fall. Ni där ute som är ensamma men kanske inte vill vara det längre, pröva nätet. Det är ett väldigt bra sätt att träffa någon att tycka om och kanske leva med längre fram. Det funkar! Vi är bara ett exempel på det.