Snö, stickning och friska familjen.

På annandag påsk åkte mannen och jag till Göteborg över dagen. Kom iväg sent på grund av vädret. Men det såg bra ut sa fadern när jag talade med honom så till slut kom vi iväg. Och det var fint väder när vi kom fram även om resan inte dit var så kul. Dåliga vägar och olyckor inte minst vid Falkenberg. Men på eftermiddagen, strax efter lunch, började det snöa och då slutade det inte igen. Efter ett besök hos fadern tillsammans med kära syster så körde vi henne hem till sig. Tur att vi gjorde det så hon kom hem säkert. Hennes buss körde framför oss i lusfart och när den stannat på hennes hållplats så kom den inte längre. Det går uppåt. Kändes skönt att hon var hemma tryggt. Jag hade med mig det första sockskaftet och visade kära syster och förhörde mig för hur långa hon ville ha dom. Dom var bra sa hon och hon tyckte dom var fina. Igår kväll stickade jag hällappen och nu ska jag angripa hälkilen. Känns att det var åratal sedan jag stickade sockor. Förr gick det på löpande band men nu får jag noga läsa beskrivningen. Får försöka få sockan eller kanske nästa socka i lagom fas för att ta med på stickcaféet nästa onsdag. Att sticka skaftet var ingen bra idé förstod jag ju förra veckan. Jag längtar redan efter nästa café. Sandstickorna har sitt stickcafé på lördag. Dom ska vara på Hemslöjden här i Halmstad. Tyvärr måste jag åter iväg till Göteborg så jag kan inte vara med. Lite ledsen i ögat blir jag ändå när jag tänker på det. Har någon märkt att det var bra länge sedan jag skrev om sjukdomar? Jo, vi har hållit oss friska i många dagar nu. *ler* Och barnen på jobbet är också friska. Konstigt är det.