Lördagens demonstration och mannens sockor

I lördags var då Mannen och jag nere på stan för att demonstrera mot Israels politik och krigföring emot palestinierna. Det var inte så många själar precis. Jag hör var och varannan dag om detta hemska krig som förs och det är väldigt många småbarnsföräldrar och mor och farföräldrar som förfasar sig. Men var är er solidaritet någonstans? Snacka går ju bra med så fort det krävs någon form av handling så sträcker sig ert engagemang bara till den egna familjen och kanske era vänners. Men där nere i Gaza finns det massor med barn också. Det räcker inte att sitta och gny över morgontidningen. Ta med er era ungar och barnbarn för att visa både andra och era barn att man ska bry sig och att man ska göra något. Det går inte israelerna förbi att det protesteras överallt. Mannens sockor går vidare. Lite tråkigt är det ju att bara sticka resår och slätstickning men vad gör man inte för sin älskade. Vill han ha dom sådana så får han dom sådana. Så fort jag får klart dom så ska jag sticka klart mina egna grå sockor. Lite montering som ska göras har jag också liggande. Varför är det så fruktansvärt tråkigt att göra monteringen? Kära systers sjal ska också stickas vidare på. Och jag har garn så jag kan sticka resten av livet också. Men det är ju mest kul förståss.